2348749 GM0974 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:74 Onsdagen den 24 mars 1998/99 74 1999-03-24 00:00:00 Patent- och växtförädlarrätt CD92CF70-A378-456D-8B67-F18AAA068CD8 77 HENRIK S JÄRREL (m) m Fru talman! Lagutskottets betänkande nr 14 be- handlar ett antal motioner från den allmänna mo- tionstiden som rör frågor om förenklad patent- och växtförädlarrätt. Den socialdemokratiska regeringen har ju sedan några år börjat tala ganska väl om småföretagen och deras betydelse för vårt land. Den samlade borgerlig- heten tycker dock att det har blivit ganska mycket prat under de här åren och mindre av konkreta resul- tat. Efter stora påtryckningar tillsattes den s.k. småfö- retagsdelegationen av regeringen; det var bra. Den har också avgett sitt betänkande med 71 konkreta förslag. Några av dem har man möjligen tagit ad notam i det nya superdepartementet, Näringsdeparte- mentet, strax före jul. Men de flesta av dem återstår ännu att realisera. Ett gott näringsklimat kännetecknas bl.a. av goda villkor för uppfinnare och innovatörer och möjlighe- ter att kommersialisera uppfinningar och innovationer och att också småföretag skall få lättare att tillgodo- göra sig resultaten av forskning och utveckling. I det här motionsbetänkandet hänvisar majoriteten till olika pågående beredningar av patentfrågorna. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har däremot i en gemensam reservation, nr 1 - som jag för övrigt, fru talman, ber att få yrka bifall till - velat markera att det här ärendet med förenklade patent brådskar mer än vad regeringen och dess samarbetspartier tycks ana eller vilja inse. Vi har från vårt håll länge påtalat behovet av ett mer förenklat patentförfarande, och Centern, Folk- partiet och kd har faktiskt också gjort det under en följd av år. EG-kommissionen gav i juni 1997 ut en grönbok om patentsystemet i Europa. I den tar kommissionen bl.a. upp frågan om vilka avgifter som i första hand skall kunna sänkas och frågan om det är möjligt att efter amerikansk förebild införa förmånligare avgifter för små och medelstora företag. Vi tycker att det är en ordning som är värd att överväga också i vårt land. EG-kommissionen har uttalat att det finns ett be- hov av ett gemenskapspatent, ett patent som är billigt både jämfört med ett amerikanskt patent och i för- hållande till ett europeiskt patent. Kommissionen har dragit slutsatsen att det är nödvändigt att införa en särskild status för patentskydd inom EU och att det skall ske genom enklare förfaranden och lägre kost- nader. Kommissionen menar att man bör främja in- novationsverksamheten över huvud taget och stödja det arbete som nationella patentverk utför. De svenska avgifterna för patentansökning bygger på låga initialkostnader och progressiva årsavgifter. Tanken är att den som upprätthåller sitt patent även har framgång med sin uppfinning och då kan betala årsavgifter i en stigande skala, dvs. högre avgift ju längre tiden förflyter. Man räknar med att den totala kostnaden för ett patent med patentskydd uppgår till ca 50 000 kr. Om man dessutom önskar ett patentskydd under tio år tillkommer årsavgifter på drygt 10 000 kr. Om man vill ha ett patentskydd som omfattar åtta länder är man uppe i en kostnad på omkring 200 000 kr vartill sedan kommer kostnader för årsavgifter. Det här är stora kostnader. De hänför sig främst till ombuds- och översättningskostnader. Patent- och registreringsverket väckte 1996 i en skrivelse ett förslag om förenkling och förbilligande av handläggningsförfarandet. Det är meningen att detta skall resultera i en departementspromemoria så småningom. Men det här tar tid, fru talman, och tid är pengar. Det handlar om väntan för många företag. EG-kommissionen lade dessutom i januari 1998 fram ett förslag till direktiv om tillnärmning av de rättsliga ordningarna för bruksmodellskydd för upp- finningar. Sverige, Luxemburg och Storbritannien saknar i dag den här typen av bruksmodellskydd. Vi reservanter menar att man inom regeringen allvarligt bör överväga att införa ett sådant. Tanken bakom detta är att det skall vara en snabb och enkel registre- ring, lägre skyddsvillkor, en låg kostnad och möjlig- het till ett preliminärt skydd i avvaktan på att ett pa- tent senare kan meddelas. Den genomsnittliga tiden för meddelande av bruksmodellskydd i de länder som har sådant är sex månader, medan det för ett patenträttsligt förfarande brukar åtgå mellan två och fyra år. Det är en väsentlig skillnad. Villkoren för att erhålla ett bruksmodellskydd skall vara mindre strikta och lättare att uppfylla än när det gäller patent, vilket gör det möjligt att även skydda uppfinningar som endast innebär smärre tek- niska framsteg. Man slipper alltså den tunga tids- ödande prövningen av teknik, verkshöjd och framför allt, som det heter i det här sammanhanget, förpröv- ning av nyhet och uppfinningshöjd. Skyddstiden skall omfatta sex år från ansöknings- dagen, med möjlighet till förlängning i två perioder om vardera två år, dvs. maximalt tio år. Fru talman! Jag återkommer till Småföretagsdele- gationen. Den har alltså själv lagt fram ett förslag om att man skall nedbringa kostnaderna och att det skall bli lättare att ansöka om och upprätthålla patent. Dessutom har Småföretagsdelegationen föreslagit att Riksrevisionsverket skall få i uppdrag att granska handläggningstiderna hos Patent- och registrerings- verket och se över kostnaderna för att upprätthålla och erhålla patent. Vi reservanter ansluter oss till att Riksrevi- sionsverket ges denna uppgift. Vidare säger Småföretagsdelegationen att man bör överväga att införa ett särskilt bruksmodellsskydd också i Sverige, såsom jag tidigare redogjort för. Vi reservanter delar uppfattningen att man bör göra det. Men det bör göras med större skyndsamhet än den som regeringen nu ådagalägger. Fru talman! Mot denna bakgrund ber jag att än en gång få yrka bifall till reservation nr 1. 0857394544302 N 2010-01-01 00:00:00 191956 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0974/#anf77