2348749 GM0974 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:74 Onsdagen den 24 mars 1998/99 74 1999-03-24 00:00:00 Jordbruk och trädgårdsnäring 0EF7CD65-3BE6-43B5-B021-0CF8123A848A 7 DAN ERICSSON (kd) kd Fru talman! Svenskt jordbruk och svensk livsme- delsindustri har definitivt möjligheter för framtiden. Svenskt jordbruk står väl rustat med miljömässigt och djurhållningsmässigt bra producerade livsmedel. Det är en slutsats som dragits efter det att jag under de senaste månaderna åkt runt och träffat lantbruksföre- tagare inom de olika delarna av jordbruksnäringen och också företrädare för livsmedelsindustrin. I dag är det också helt tydligt att bonden vill vara en företaga- re som producerar livsmedel för marknaden. Så långt är allt väl. Fru talman! Det är också helt klart att man vill ha rättvisa. Man vill kunna konkurrera på lika villkor, på de villkor som omvärlden har. Det innebär i klartext att man vill att vi här i Sveriges riksdag skall börja plocka ut stenarna från den extra skatteryggsäck som svenska bönder bär på i förhållande till sina konkur- renter i andra länder. På den punkten finns det i be- tänkandet en fyrpartireservation, reservation 12, som jag yrkar bifall till. Den här diskussionen har vi haft några gånger. Vi står fast vid vår linje och hoppas att det i dag kan bli en majoritet för detta. Jonas Ringqvist har faktiskt lite grann lagt upp bollen. Han är ju beredd att börja plocka ur stenarna. Här kommer min första fråga till utskottsmajoritetens företrädare: Om ni inte i dag vill börja med att lätta den här ryggsäcken, om det inte vinner i dag, kommer det då förslag i vårpropositionen? Inge Carlsson sade i kammarens budgetdebatt den 18 december förra året att skattefrågan skulle komma fram i början av nästa år. Den "början" har väl snart runnit ut. Kommer det ett förslag nu, Inge Carlsson? Är det så, Jonas Ringqvist, att vi nu har en riks- dagsmajoritet för att börja lyfta bort stenarna? Elskatten har nämnts. Det budskapet framförde ni ju i skattedebatten för några veckor sedan, och vi har just hört det upprepas. Skall vi dra någon slutsats av det är den väl att om det fanns en hemställan i dag om att sänka elskatten så skulle det finnas en majoritet här vid en omröstning. Är det rätt uppfattat, Jonas Ringqvist, och är det det vi kan förvänta oss nu i vårpropositionen? Och om det inte ligger där, så måste ju konsekvensen av vad Vänsterpartiet nu har sagt vara att vi ändå har en majoritet för den delen i den kommande riksdagsbehandlingen. Jag vet att det är väldigt många som väntar på ett besked i den här frågan, och jag hoppas att det skall kunna bli någon form av besked under den här debatten. Sedan är det ju också så, Jonas Ringqvist, att vi givetvis är beredda att gå in i en konstruktiv debatt om tekniska upplägg för sänkning av de här skatterna - det har jag för min del sagt hela tiden - men vi vill veta att det blir någonting nettomässigt, något rejält resultat för Sveriges bönder. Då ligger ändå den Björkska utredningen i grunden som ett bra upplägg för hur det här skall göras. För oss kristdemokrater är ju fortsatt jordbruks- produktion i hela Sverige en förutsättning för en le- vande landsbygd. Det går aldrig att kompensera vår basproduktion, jord- och skogsbruk med andra akti- viteter eller stöd och ersättningar. Vi måste ha sådana villkor för näringen att man kan driva sitt företagan- de, vilket är grunden för sysselsättning och boende på landsbygden. Det handlar också om att förvalta ett arv, åkermarken, för framtida generationers behov av livsmedelsförsörjning. Vad gäller kristdemokraternas syn på inriktningen av jordbrukspolitiken yrkar jag bifall till reserva- tion 10. I det sammanhanget vill jag också nämna den re- servation från vår sida som tar upp krav om att befria lantbrukaren från kostnader för kartavgifter samt ett avvisande av neddragningar av ramen för miljöersätt- ningsprogrammet. Jag kan också kommentera Jonas Ringqvists inlägg om återförsel av näringsämnen till jordbruket. Den frågan har vi ju drivit här under flera år från kristdemokraternas sida. Jonas Ringqvist hop- pades på att regeringen skall komma någonstans, men än så länge har den inte gjort det. Det är därför vi fullföljer kravet på handling från regeringens sida. Det har alltså inte hänt något på flera år, så det gör inget om ni vänsterpartister backar upp detta förslag i omröstningen i kammaren i dag också. Det ger ju ändå lite ökad tyngd åt det. Vad gäller frågor som rör hästnäringen och träd- gårdsnäringen kommer Caroline Hagström att ta upp våra synpunkter senare. Jag vill också gå in på förhandlingsresultatet vad gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Vårt syn- sätt är ju att regeringen gått in med en felaktig ansats i de här förhandlingarna, och genom att man drivit en extrem linje innebärande kraftig prispress på jord- bruksnäringen, framför allt för mjölkproduktionen, har möjligheterna att få uppbackning för specifika svenska intressen minskat. Det visar sig ju nu också i form av en ökad konkurrensnackdel gentemot Finland med över en halv miljard kronor. Sammantaget får man väl ändå vara tacksam för att EU:s jordbruksmi- nistrar avvisade den svenska linjen om ökad prispress på bönderna. Nu finns ändå förutsättningar för fortsatt livsmedelsproduktion i hela landet. I egna och med Centerpartiet gemensamma reservationer har vi redo- visat vårt synsätt på den gemensamma jordbrukspoli- tiken och på hur Sverige borde ha förhandlat. På en punkt skulle jag nu vilja ha ett svar av majo- ritetsföreträdarna. Hur blir det med oljeväxterna? På den punkten har getts lite olika och svävande besked. Kommer Sverige att från början, när nedtrappningen av arealersättningen för oljeväxter påbörjas, använda sig av möjligheten till ett särskilt miljöprogram för denna odling? Det tror jag är helt nödvändigt för att vi inte skall tappa ytterligare inom den sektorn. Som alla vet är just oljeväxter viktiga för en bra växtföljd. Fru talman! Trots det positiva som finns inom svenskt jordbruk - jag inledde med det - ställdes ändå näringen under föregående år inför större svå- righeter än på åratal. Det här berodde bl.a. på väder- läget och fallande exportmarknader för griskött. Ock- så inom mjölkproduktionen märks nu mycket tydligt att många företagare upphör med sin verksamhet, och det beror i första hand på inhemska pålagor. Regeringen har ju tillsammans med näringen haft en särskild arbetsgrupp som skulle se på möjligheten att backa upp de bönder som råkat mest illa ut på grund av vädersituationen. Enligt Jordbruksverket har man räknat på en förlust på närmare en miljard kro- nor för jordbruksdelen. Det vore intressant om Inge Carlsson från Socialdemokraternas sida kunde säga vad resultatet av arbetet har blivit. Jag har sett en tidningsuppgift, som jag inte tycker var riktigt seriös på den punkten. Om den skulle vara riktig är det definitivt inte en tillräcklig insats för att stötta de bönder som i dag står inför ett stort, svart hål. Det handlar om ekonomisk överlevnad. Vi kan stötta och hjälpa så att man klarar den här situationen på några års sikt, men då måste också viljan finnas från rege- ringens sida. Det skulle också vara intressant att höra om Inge Carlsson har några idéer om hur grisproduktionen kan stöttas och om han har något recept mot avtappningen av mjölkbönder. Från Kristdemokraternas sida har vi ju lagt fram förslag, men socialdemokraterna har avvisat dessa. Har ni något annat i stället? En annan frågeställning gäller exportsatsningar. Andra länder backar upp näringen med rejäl stöttning för exportsatsningar. Här handlar det om uthållighet, långsiktighet och en professionell livsmedelsindustri, men också staten behövs som uppbackning. Då kan man fråga sig varför vi från den svenska statens sida inte backar upp och stöttar vår jordbruksnäring som många andra länder gör. I andra länder ser man nä- ringen som en nationell resurs som man skall värna och backa upp, och det är de tagen jag skulle önska mer av också från den svenska regeringens sida. En annan aspekt på det här är ju livsmedelsindust- rin, som ju är helt beroende av jordbruksnäringen. Man är ju beroende av att få råvaror. Om det blir sviktande råvaruförsörjning till industrin är det klart att man tvingas rationalisera. Jobb försvinner, och det är inte få jobb det handlar om. Det är många jobb det handlar om, och de finns runtom i hela Sverige. Här kan man fundera på om regeringen verkligen ser det här tydliga sambandet mellan att vi just har en jord- brukspolitik som skapar villkor som gör att vi har en aktiv företagare som kan försörja vår livsmedelsin- dustri med råvaror. Det finns en koppling här: Om vi inte fixar det, ja, då tappar vi enormt många jobb med en ökad arbetslöshet som följd, och det är ju just kampen mot arbetslösheten som borde vara det cent- rala. Fru talman! Det behövs definitivt en omläggning av jordbrukspolitiken. Nu borde det handla om att föra en politik som gagnar svenska livsmedelspro- dukter som i förhållande till många andra länder pro- duceras miljövänligt och med god djuromsorg. Jag ser vare sig miljövinster eller någon annan poäng med att vi får mer importlivsmedel, utan samma miljö- och djurhållningskrav som Sverige har, och också som en konsekvens ökande svensk arbetslöshet. Jag hoppas fortfarande på ett omtänkande från riksdagsmajoritetens sida, och om näringen får rätt signal så står man rustad. Det här skulle kunna bli en väsentlig del av ett Sverige i tillväxt, och det måste ju vara allas vår ambition. Ge rätt signal nu, Inge Carls- son! 0184488075016 N 2010-01-01 00:00:00 191886 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0974/#anf7