2348749 GM0974 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:74 Onsdagen den 24 mars 1998/99 74 1999-03-24 00:00:00 Kommunala demokratifrågor 47BF577D-6162-4608-8A74-35D332BBD911 51 INGVAR SVENSSON (kd) kd Herr talman! Demokratin bygger bl.a. på majori- tetsprincipen. I den tidigare allmänpolitiska debatten tog jag upp en del av värdefrågorna när det gäller demokratin. Jag skall här inte beröra dem så mycket. Men majoritetsprincipen är mycket viktig. I dessa olika sammanhang gäller majoritetens beslut fram till dess att en ny majoritet uppstår. Men denna princip är ju inte oinskränkt. I majoritetsbesluten måste man också ta rimlig hänsyn till minoriteters rättigheter. Med andra ord är majoritetsprincipen och majoritets- besluten kringskurna av en etisk ram. I den kommunpolitiska verksamheten måste mål- sättningen vara att stärka demokratin och öka det direkta medborgarinflytandet. Den kommunala själv- styrelsen skall i alla sammanhang grundas på med- borgarinflytande och lika värde för varje medborgares röst. Herr talman! Kommunala folkomröstningar skall inte ersätta det representativa beslutsfattandet i kom- muner och landsting. Men folkomröstningar måste vara en möjlighet för en folklig opinion att komma till tals där de politiska partierna inte visar lyhördhet. Med andra ord behövs det en form av säkerhetsventil i den kommunala demokratin. Nuvarande lagstiftning när det gäller kommunala folkomröstningar har varit ett steg i rätt riktning. Men erfarenheten visar att när man lägger det slutliga avgörandet hos en majoritet i kommunfullmäktige så har denna majoritet i det närmaste genomgående avvisat folkinitiativ om folkomröstning. Enligt vår mening blir det inte mycket bättre av det förslag som innebär att en minoritet i fullmäktige skall kunna ge sitt godkännande för att en folkomröstning skall ge- nomföras. Lösningen med att en minoritet i fullmäk- tige ges den avgörande makten för en folkomröstning riskerar att leda till ett taktiskt spel. I stället bör man i lagstiftningen tydligt kunna ange vilken nivå som krävs för att en folkopinion skall kunna tvinga fram en kommunal folkomröstning. Enligt vår mening kan det vara rimligt att sätta gränsen vid 10 % av de röst- berättigade. Har man via namninsamling uppnått detta antal medborgare som uttalar sin önskan om en folkomröstning så skall den genomföras, utan att fullmäktige över huvud taget prövar frågan om folk- omröstning. Däremot bör fullmäktige givetvis med- verka till att fatta beslut i hur själva frågeställningen utformas. Den måste utformas så att den hamnar inom den kommunala kompetensen och så att den är juridiskt korrekt men ändå med en klar relevans för det krav som framförts i folkinitiativet. Det är gläd- jande att det kristdemokratiska folkomröstningskravet vunnit majoritet i utskottet genom ett tillkännagivan- de till regeringen. Herr talman! De stora kommunsammanslagning- arna har minskat många medborgares möjligheter till insyn och överblick över den kommunala verksam- heten. De har också medfört att antalet politiskt akti- va avsevärt har minskat jämfört med tiden före 1970. Under ett antal år har nu en möjlighet funnits att ge- nomföra kommundelningar. En rad återhållsamma krafter har dock - ibland av maktskäl - motverkat sådana möjligheter till en ökad demokratisk vitalitet och delaktighet. Och det borde ju ligga i regeringens och riksdagens intresse att den lokala demokratin är så vital som möjlighet. Även på denna punkt har det i utskottet skapats en majoritet för ett tillkännagivande där det konstateras att det bör bli lättare att dela kommuner genom att procedurerna för kommundel- ningar underlättas. Och vi i utskottet efterlyser förslag i den vägen från regeringen. Herr talman! I utskottet har vi kristdemokrater också en reservation avseende s.k. insynsplatser i kommunala nämnder. Det är ett förslag som har dis- kuterats i tidigare sammanhang. Vän av ordning in- vänder kanske att Kristdemokraterna nu är ett medel- stort parti och knappast borde ha behov av den stånd- punkten. Nej, det är väl sant i den meningen att det akuta behovet för vår del inte känns så stort. Men samtidigt har vi mycket lång erfarenhet av att vara små och inser faktiskt det principiella behovet av insynsplatser för små partier. Jag har själv under sju år suttit ensam i fullmäktige i metropolen Älmhult och kan verkligen intyga behovet av möjlighet till relevant information för små partier. Kommunallags- kommittén hade vår ståndpunkt i frågan, men den avvisades av regering och riksdag. I dag är vi ensamma om vår reservation men efter lite eftertanke borde de mindre partierna inse att det här kravet faktiskt är viktigt. I grunden handlar det om en rimlig hänsyn till minoriteten, så även de stora partierna borde öka sin klokskap på området. Det handlar inte, som det heter i utskottsmajoritetens referat av tidigare proposition, om att det föreligger en konflikt mellan valutslag och minoritetsintresse. Valutslaget manifesteras ju i form av beslutskompe- tens i styrelser och nämnder, medan insynsplatser i grunden bara handlar om informationstillgänglighet. Herr talman! Av hänsyn till kammarens arbetsbe- lastning avser jag inte att yrka bifall till nämnda re- servation, utan jag nöjer mig med denna markering. I övriga delar vill jag yrka bifall till utskottets hem- ställan. 0575413157004 N 2010-01-01 00:00:00 191930 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0974/#anf51