<anforande>
<dok_hangar_id>2348749</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0974</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:74 Onsdagen den 24 mars</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>74</dok_nummer>
<dok_datum>1999-03-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Naturresursfrågor och vattenrätt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3E5D1F84-559B-49FE-A7B8-1D5E641FF697</anforande_id>
<anforande_nummer>174</anforande_nummer>
<talare>PER LAGER (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Ja, Bengt-Ola Ryttar, vi är konstruk-
tiva. Vi försöker så gott det går att hitta de lämpliga
lösningarna för kärnavfallet, som vi alla måste ta
ansvar för. Det finns; vi kan inte skicka det någon
annanstans. Men det måste göras med hjälp av över-
enskommelser - kalla det gärna en nationell samling
eller någonting sådant - kring frågorna. Man skall
inte tvinga på de enskilda kommunerna det här ansva-
ret. Detta skall ske i en bred diskussion där man fram-
för allt tittar på var det finns riskområden och var den
stora risken i dag finns kring de kärnkraftverk som är
i drift.
Som Helena Hillar Rosenqvist tidigare sagt kan en
lösning vara att man lägger avfallet just där kärn-
kraften finns i dag, dvs. kärnkraftsanläggningarna blir
förvaring. Varför? Jo, att stoppa ned det i berget ska-
par ingen trygghet. Det vet vi. Den metoden är inte
säker. Då är det kanske - jag säger kanske - bättre att
ha det under uppsikt tills vi hittar den säkra metod
som vi måste hitta förr eller senare.
</anforandetext>
<intressent_id>075043103804</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>192053</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0974/#anf174</protokoll_url_www>
</anforande>
