<anforande>
<dok_hangar_id>2348746</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0971</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:71 Torsdagen den 18 mars</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>71</dok_nummer>
<dok_datum>1999-03-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>0E60D348-C64E-451F-A63E-12853366FA4C</anforande_id>
<anforande_nummer>72</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet Lars-Erik Lövdén (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Utjämningssystemets syfte är ju att
skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner och
landsting att bedriva sin grundläggande verksamhet.
Syftet är att se till att man tar hänsyn till de struktu-
rella skillnader som finns mellan kommuner och
landsting i glesbygden och i storstäderna, så att förut-
sättningarna för att klara välfärdsåtagandena är lik-
värdiga.
Det är grunderna för utjämningssystemet. Jag kan
konstatera att det finns en mycket bred uppslutning
bakom de principerna. Det ges uttryck för det i
Kommunförbundets remissyttrande.
Sedan finns det - och det har jag sagt i olika
sammanhang - en skönhetsfläck i systemet, nämligen
den s.k. pomperipossaeffekten som i dag drabbar
ungefär 18 kommuner. Regeringen är beredd att titta
närmare på det problemet och försöka hitta en lösning
så att man undviker pomperipossaeffekten utan att för
den skull frångå principen om en långtgående utjäm-
ning av inkomsterna.
</anforandetext>
<intressent_id>0815435847817</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>191639</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0971/#anf72</protokoll_url_www>
</anforande>
