<anforande>
<dok_hangar_id>2348746</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0971</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:71 Torsdagen den 18 mars</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>71</dok_nummer>
<dok_datum>1999-03-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>DF043843-8DA3-48CB-A573-4C6ACCD0D096</anforande_id>
<anforande_nummer>71</anforande_nummer>
<talare>LENNART HEDQUIST (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Regeringen påstår sig ju vilja arbeta
för högre tillväxt och ökad sysselsättning, trots sina
samarbetspartier.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Löv-
dén hur det kommunala utjämningssystemet förhåller
sig till detta mål. Det fungerar ju så att när en kom-
mun genom ökad tillväxt eller höjd sysselsättnings-
grad får en ökad skattekraft tar systemet hand om
hela den ökningen, och kommunen får inte skörda
någon frukt av sin möda att medverka till ökad till-
växt.
Då är min enkla fråga: Hur kan man ha ett sådant
utjämningssystem om man samtidigt vill medverka
till högre tillväxt i samhället?
</anforandetext>
<intressent_id>0475092656901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>191638</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0971/#anf71</protokoll_url_www>
</anforande>
