<anforande>
<dok_hangar_id>2348746</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0971</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:71 Torsdagen den 18 mars</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>71</dok_nummer>
<dok_datum>1999-03-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Migration och asylpolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6408FF50-4F10-4EEA-AB1D-421387DE941F</anforande_id>
<anforande_nummer>185</anforande_nummer>
<talare>ULLA HOFFMANN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Min fråga till Maud Björnemalm var
med anledning av rätten till asyl för kvinnor och
homosexuella. Vi i Vänsterpartiet har motionerat ett
antal gånger om att få riktlinjer för Invandrarverkets
personal just när det gäller att i intervjuer kunna möta
asylsökande kvinnor och även asylsökande homosex-
uella.
Eftersom det nu pågår och en längre tid har pågått
ett omfattande mainstreaming-arbete, dvs. jämställd-
hetsutbildning, i Regeringskansliet och också för en
hel del myndigheter undrar jag hur Maud Björne-
malm skulle se på att Invandrarverket blev föremål
för mainstreaming.
</anforandetext>
<intressent_id>0166402877505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>191752</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0971/#anf185</protokoll_url_www>
</anforande>
