2348745 GM0970 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:70 Onsdagen den 17 mars 1998/99 70 1999-03-17 00:00:00 Informationssamhället inför 2000-talet FBE6B7DA-98B7-4C60-9551-EEB9DFD241BB 61 MONICA GREEN (s) s Fru talman! Samhällsomdanande kraft - ja, vi har sagt det tidigare, men det tål att sägas igen. IT är inte bara ett verktyg, IT förändrar hela vårt samhälle i grunden. Det förändrar vårt sätt att leva, bo, arbeta och kommunicera. Förändringen är så stor och ge- nomgripande att vi i dag inte kan se vidden av den. Sverige som IT-nation eller digitalt samhälle är i fronten och skall så förbli. Vi har sedan 1996, då riksdagen behandlade må- len om de prioriterade uppgifterna för den nationella IT-strategin, både vässat lagstiftningen och flyttat fram positionerna inom så gott som samtliga sam- hällsområden när det gäller IT. Informationstekniken har så stor betydelse att den påverkar vår produk- tionsförmåga, våra levnadsmönster och förutsättning- arna att utveckla vår demokrati. Det innebär i dag 1. att fortsatta insatser bör göras för att bygga ut en digital infrastruktur för höghastighetsförbindelser och att hushåll och företag i hela Sverige bör ges möjligheter till goda förutsättningar att utnyttja den nya tekniken, 2. att man bör underlätta för elektronisk handel för nya affärsmöjligheter som drivkraft för sysselsätt- ning och tillväxt samt ge konsumenterna ökade möjligheter, 3. att man - vilket det är mest bråttom med - bör ge arbetet med omställningen av datorer och IT- system inför år 2000 högsta prioritet. Omställ- ningsarbetet måste ske målmedvetet och kraftfullt i alla samhällssektorer, dvs. myndigheter, kom- muner, landsting, företag och organisationer. Men vi börjar med den nationella IT-strategin som skall stimulera användningen av informationsteknik på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sys- selsättning. Vi skall vara pådrivare och underlätta utvecklingen genom att anpassa regelverket till de nya förutsättningarna. Vi skall också på olika sätt försöka hindra och förhindra att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i samhället, tvärtom. I den nationella IT-strategin som vi föreslår skall ligga fast finns tre områden som skall prioriteras i syfte att främja utvecklingen av informations- och kunskapssamhället. Det är rättsordningen, utbildning- en och samhällets informationsförsörjning. Under senare år har skillnaderna mellan olika former av tele-, data- och massmediekommunikation minskat. Denna utveckling har påverkat de olika branscherna inom medie- och kommunikationsområ- det. Marknaderna för de olika tjänsterna flyter sam- man. Vi kan bara ta statens egna bolag och företag som exempel. Telias marknadsplats på Internet, Pas- sagen, och Postens motsvarighet, Torget, är fram- gångsrika. Telias och Postens satsningar på mark- nadsplatser på Internet har bidragit till att påskynda Internetanvändandet i Sverige. Det är viktigt att även våra samhällsägda företag och myndigheter inte stan- nar i utvecklingen. Även de måste ges möjligheter att möta framtiden på ett bra sätt. Den svenska telemarknaden har under senare år genomgått stora förändringar som påverkar statens roll och ansvar. Avregleringen av telemarknaden har i Sverige liksom i många andra europeiska länder med- fört en helt ny lagstiftning. Det har blivit konkurrens på nätet vilket har lett till lägre kostnader. Post- och telestyrelsen har ansvar för att följa upp och redovisa marknadsutvecklingen och regionala konsekvenser på marknaden. Det finns klara samband mellan IT och miljö. Med möjlighet till distansarbete och distansutbildning kan mycket resande sparas in. Många transporter borde kunna samordnas och dirigeras effektivare med hjälp av datakommunikation och datorstödd trafik- ledning. Men informationstekniken minskar inte automatiskt belastningen på miljön. Det finns all anledning att följa utvecklingen mycket noga, t.ex. transporter för Internetförsålda varor. Om informa- tionstekniken skall utnyttjas för att öka medborgarnas livskvalitet, måste vi följa utvecklingen och se till att det går mot ett långsiktigt ekologiskt hållbart sam- hälle. Så till utgångspunkterna för en digital infrastruk- tur. Informationstekniken har mycket stor betydelse i arbetet med att stärka Sveriges konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. Den digitala infrastrukturen skall vara tillgänglig också för olika grupper i sam- hället, såsom unga, gamla, män, kvinnor, välutbildade och lågutbildade, människor i hela landet, pensionä- rer, invandrare och funktionshindrade. Genom en väl utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land ut- vecklas. Men det blir inte så med automatik. Markna- den klarar det inte helt själv. Vi måste ha en politisk vilja och kompetens att styra informationssamhället med en tydlig viljeinriktning. Vi behöver en kapacitetsstarkare infrastruktur, bl.a. tack vare den snabba teknikutvecklingen och Internetanvändningen. En nationell utbyggnad av digital infrastruktur för höghastighetsförbindelser är nödvändig, och det behövs en samordning. Utveck- lingen av ny teknik i dag är mest marknadsledd. Detta medför att investeringarna i första hand görs inom företagssektorn och att satsningarna sker inom tätbe- folkat område - eller med aktörernas språk: där det finns en kritisk massa. Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att undersöka tillgången till avancerad in- formations- och kommunikationsteknisk infrastruktur ur ett regionalt och socialt perspektiv. Utredningen skall kartlägga den befintliga infrastrukturen och föreslå åtgärder. Uppdraget skall redovisas senast den 11 juni 1999. Vi får avvakta till dess utredningen har lagt fram sitt förslag. Men det råder inget tvivel om att vi vill ha en snabb, högkvalitativ digital kommu- nikation i hela landet. Den tekniska utvecklingen driver ständigt fram nya och bättre produkter. Flera aktörer på marknaden sätter press på priserna och tvingar fram nytänkande. Det är därför fel att i lagstiftningen binda sig vid en viss teknik, t.ex. ISDN. ISDN är inte, som bekant, allena saliggörande. Det är tjänsten som sådan och inte tekniken som skall regleras. En samhällsstyrning av tekniken kan medföra fel- bedömningar och stora felinvesteringar. Det är viktigt att prisutvecklingen på telefonitjänster följs ur ett konsumentperspektiv - som vi beslöt i samband med de telepolitiska målen 1997. Fru talman! Vi har ett nationellt program för IT i skolan. Det omfattar förskoleklasser, grundskolan, särskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Det finns en delegation för en särskild satsning på IT i skolan. Det är bra och nödvändigt. Men alla människor skall kunna dra nytta av IT:s möjligheter. En kompetensut- veckling för hela befolkningen behövs så att inte nya klyftor uppstår. Äldre människor och vissa funktions- hindrade kan om vi inte är uppmärksamma ha svårt att utnyttja den nya tekniken. Även kvinnors möjlig- heter bör särskilt beaktas i mån av att de utnyttjar IT- tekniken alltmer och även driver företag den vägen. Konsumenterna kan stärka sin ställning på mark- naden. Det blir lättare att få tillgång till viktig infor- mation och tillgång till ett större utbud av varor och tjänster, vilket på sikt kan främja konkurrensen och ge lägre priser. Informationstekniken kan även med- föra förbättrad tillgång till service för vissa grupper såsom äldre eller boende i glesbygd. Men för att kon- sumenterna skall kunna dra nytta av tekniken krävs IT-kunskap. Med Internets starka framväxt har elektronisk handel och andra former av elektronisk affärskom- munikation blivit ett av de viktigaste användningsom- rådena för informationsteknik. Vi bör uppmuntra samspel med näringslivet och konsumentgrupper. Vi vill ha ett effektivt regelverk, samordnade offentliga aktiviteter samt en tillgänglig och säker teknisk in- frastruktur i syfte att främja den elektroniska handeln. På så sätt kan vi få ytterligare tillväxt i näringslivet, bl.a. i de små företagen. Men vi skall också skydda de enskilda konsumenterna. Informationsteknik och elektronisk handel kan ut- nyttjas som en drivkraft för regional utveckling. Men förutsättningarna för landets olika regioner ser olika ut. I storstadsregionerna finns marknadskrafter som i många fall driver utvecklingen snabbt framåt. I regio- ner med vikande befolkningsunderlag och svag sys- selsättning kan främst kommuner, länsstyrelser och landsting tillsammans med högskolor spela en aktiv roll för att påskynda utvecklingen. Det finns många regionala IT-projekt runt om i landet som visar ett stort intresse för att ta till vara informationstekniken som drivkraft för regional utveckling. Så till vårt närmast liggande problem med 99 och 00, dvs. sekelskiftesproblemet. Vi har all anledning att vara korrekta, dvs. vi skall varken negligera pro- blemen eller haussa upp stämningen. Frågan angående IT-omställningen inför år 2000 måste ges högsta prioritet. Riksdagen skall hållas informerad om utvecklingen. Myndigheterna tar frå- gan på stort allvar, och arbetet med att säkra de egna verksamheterna har kommit en god bit på väg. Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt i arbetet, vilket är oroväckande med tanke på distri- butionen av el, värme och vatten, m.m. Störningar inom kommunerna kan leda till konsekvenser inte bara för deras invånare utan för samhället i stort. Arbetstakten med IT-omställningen måste ökas vä- sentligt bland små och medelstora företag liksom i kommunerna för att undvika driftstopp och kedjeef- fekter. Alla - myndigheter, kommuner, landsting, före- tag, branschorganisationer och andra aktörer - skall ta sitt ansvar och driva på omställningsarbetet inför 2000-talet. Vi förutsätter att regeringen i nästa skrivelse till riksdagen redovisar vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas för att avhjälpa eventuella brister. Sammanfattningsvis: IT är en samhällsomdanande kraft som saknar motstycke. Vi ser stora möjligheter, men också stora problem eller utmaningar, att klara övergången. Barnen ser det redan som självklart att ha en snabb kommunikation med hela världen - och det är de som är framtiden. Vi skall från samhällets sida ta vårt ansvar för rättsordningen, utbildningen och informationsförsörj- ningen. Jag yrkar med detta avslag på motionerna och bifall till hemställan i betänkandet. Jag skall avsluta med ett citat från Karin, 70 år, en s-kvinna från Skövde. Hon skickade ett mail till mig när hon hade sett min hemsida. Så här skriver hon: "Jag har tidigare tyckt att ni i Stockholm är så långt bort, jag har inte riktigt vetat vad ni håller på med. Nu kan jag både läsa på Sverige direkt och se riksdagens beslut och jag kan till och med maila till er direkt vad jag tycker. Du Monica," skriver hon avslutningsvis "du är längre bort nu när du är i Stockholm på veck- orna men ändå känns det som om du är mycket när- mare än förut." 0975579292417 N 2010-01-01 00:00:00 191416 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0970/#anf61