2348745 GM0970 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:70 Onsdagen den 17 mars 1998/99 70 1999-03-17 00:00:00 Informationssamhället inför 2000-talet D821EC81-613D-4DF0-A247-51E66368469E 52 MIKAEL JOHANSSON (mp) mp Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 11. Miljöpartiet de gröna har tidigare krävt en samlad redogörelse till riksdagen för hur 2000-problemet hanteras. Vi hälsar nu med tillfredsställelse att riks- dagen har fått en sådan redogörelse. Regeringen lämnar i skrivelsen en bild av det ak- tuella läget i regeringen och de statliga myndigheter- na beträffande arbetet med IT-omställningen inför år 2000. När det gäller det statliga sektorsansvaret och kommunernas omställningsarbete reser skrivelsen tyvärr fler frågor än den ger nöjaktiga svar. Ett krav från Miljöpartiet på den redovisning som nu givits var att den skulle innehålla vilka kostnader för IT-omställningen som kan beräknas samt hur dessa skall budgeteras. Det finns mycket knapphän- diga kostnadsberäkningar i regeringens skrivelse. De totala kostnaderna för omställningsarbetet uppskattas till 1,1 miljarder kronor, men då hade nästan hälften av de 180 myndigheterna inte gjort några kost- nadsuppskattningar. En lång rad brister och osäker- heter i lägesbedömningen räknas upp i skrivelsen. Man konstaterar att det fortfarande finns en betydan- de osäkerhet om vilka kostnader som omställningen kommer att innebära för de statliga myndigheterna. Regeringen förutsätter att myndigheternas omställ- ningsarbete skall klaras inom befintliga ramar. Detta skrivs i slutet av år 1998 då cirka ett år kvarstår och statsbudgeten för 1999 är lagd. Även med Statskontorets uppskattningar från ja- nuari 1999 på 1,3 miljarder kvarstår kritiken. Det mycket osäkra läget beträffande kostnaderna för IT-omställningen är uppenbart oacceptabelt i en fråga som handlar om miljardbelopp. Miljöpartiet kräver att regeringen snarast åter- kommer till riksdagen med en redovisning av IT- omställningens beräknade kostnader inom det statliga området och vilka konsekvenser detta har för stats- budgeten. Regeringen redovisar uppenbara problem med styrningen av IT-omställningen inför år 2000. Man har upprepade gånger uppmärksammat och ställt krav på sina underlydande myndigheter att ta tag i proble- men och redovisa analyser och resultat. Gensvaret från de statliga myndigheterna har varit anmärk- ningsvärt svagt. Det finns ingen analys i skrivelsen av varför regeringen inte förmår styra sina egna myn- digheter i denna fråga. Regeringen meddelar att man under 1999 skall ställa krav på myndigheterna att alla verksamhetsinriktade system skall vara åtgärdade, testade och klara att tas i drift senast den 1 juni 1999. Med hänsyn dels till den uppenbart svaga led- ningsförmåga regeringen hittills haft, dels till den stora eftersläpning som finns i omställningsarbetet i de statliga myndigheterna, ställer Miljöpartiet frågan om regeringen verkligen lyckas uppnå driftklara 2000-säkrade system inom ett halvår, som man före- satt sig. Följdfrågan blir vad regeringen har för bered- skap om man skulle stöta på ytterligare bakslag i arbetet. Vilka kraftåtgärder finns förberedda om det vid halvårsskiftet fortfarande finns samhällsfarliga IT-system i de statliga myndigheterna? Om detta finns inget att läsa i regeringens redovisning. När man sedan vidgar frågeställningen till att inte bara gälla de statliga myndigheternas egna system, utan också tar in kommunernas IT-omställningsarbete samt myndigheternas sektorsansvar för fungerande samhällsviktiga funktioner såsom hälso- och sjuk- vård, energi- och vattenförsörjning, transporter osv., blir det redovisade läget ännu mer oroande. Regeringen konstaterar att med det underlag som finns i dag kan regeringen inte med säkerhet uttala sig om risken för störningar i de för samhället viktigaste sektorerna. Vidare bedömer regeringen att det är oroväckande att vissa kommuner inte kommit till- räckligt långt i arbetet. Kommunerna står ju för mycket viktiga funktioner som distributörer av el, värme och vatten m.m. Miljöpartiet instämmer i be- dömningen att utvecklingen är oroväckande inte bara vad gäller kommunerna, utan också vad gäller myn- digheternas sektorsansvar för samhällsviktiga funk- tioner. Än mer oroväckande är enligt Miljöpartiets me- ning regeringens planerade åtgärder. Regeringen planerar åtgärder i form av informationsinsatser, uppföljningar och analyser för att åtgärda problemen under första halvåret 1999. Dessutom har regeringen uppenbarligen stor tilltro till att anpassningen skall främjas genom en lokal debatt som ger ett tryck från energiföretagens kunder t.ex. Även här måste vi ställa frågan: Vad har regeringen för beredskap om man skulle stöta på ytterligare bakslag i arbetet med att med information, uppmaningar och kundtrycksska- pande debatt påverka kommuner och sektorsmyndig- heter att ta sitt ansvar? Vilka kraftåtgärder finns för- beredda om det under andra halvåret 1999 visar sig att omställningsarbetet för samhällsviktiga funktioner inte nått tillräckligt resultat? Miljöpartiet menar att en situation där otillräckli- ga omställningsåtgärder för samhällsviktiga funktio- ner identifierats men där staten förhåller sig passiv inte kan accepteras. Vi antar att regeringen delar denna uppfattning. Vi vill därför under våren 1999 ta del av en redovisning av hur regeringen avser att agera om IT-omställningen inför år 2000 under andra halvåret 1999 fortfarande uppvisar brister som gör att samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras och därmed hotas vid årsskiftet 1999/2000. Kärnkraftsreaktorer bör vara stoppade under tim- marna kring årsskiftet 1999/2000 om inte alla del- system i ett kärnkraftverks hela drift- och säkerhets- system har funktionstestats fullt ut av en oberoende part, så att absolut säkerhet råder om att de inte reage- rar fel för årtalet 2000, och om inte absolut säkerhet råder om att kärnkraftverket klarar andra störningar på elnät och andra försörjningssystem som kan befa- ras inträffa vid detta årsskifte. Detta gäller givetvis alla kärnkraftsreaktorer i hela världen, men riksdagen kan bara ta ansvar för de svenska reaktorerna. Effekterna av en allvarlig incident eller ett reak- torhaveri på grund av funktionsfel i något datorpå- verkat system som beror på omställningen till årtalet 2000 måste vägas mot kostnaderna för att kärnkraft- verken stoppas under timmarna kring årsskiftet 1999/2000. Effektbehovet under ca 36 timmar från nyårsafton kl. 12.00 till nyårsdagen kl. 24.00 torde vara lägre än under normala vinterdygn. Många kraftkrävande industrier bör kunna stop- pas för planerat underhåll under den aktuella tiden. Detta förefaller rimligt, eftersom planerat underhåll normalt kräver längre stopptider än de 36 timmar som det här är fråga om. Vattenkraft kompletterad med normal krafttillförsel från kraftvärmeverk bör därför räcka till för att klara den nödvändiga energitillför- seln under de aktuella 36 timmarna. Några kondens- kraftverk och gasturbiner kan hållas driftklara i be- redskap. Ett stort antal tänkbara incidenter både inom kärnkraftsindustrin och inom andra verksamheter har sin grund i mänsklig oförmåga att förutse vad en olycklig kombination av händelser kan få för effekter. Ytterligare ett antal tänkbara incidenter har sin grund i en oförmåga att reagera tillräckligt snabbt för att avbryta olycksbringande händelsekedjor som utlöses av oväntade händelser, respektive att i tid spåra fel- källan och stoppa händelseutvecklingen eller länka den in i mindre olycksbringande banor. Vår bedömning är att riskerna för felfunktion i något drift- eller säkerhetspåverkande datasystem är väsentligt större vid omslaget till årtalet 2000 än de är normalt. Därför bör de svenska kärnkraftsreaktorerna vara stoppade under timmarna kring årsskiftet 1999/2000. 0517869568019 N 2010-01-01 00:00:00 191407 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0970/#anf52