2348745 GM0970 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:70 Onsdagen den 17 mars 1998/99 70 1999-03-17 00:00:00 Informationssamhället inför 2000-talet C84CD7EF-4A3C-4C47-99DC-120C9DF10C8D 35 PER-RICHARD MOLÉN (m) m Fru talman! Dagens betänkande om IT gäller tre skrivelser från regeringens sida och ett sjuttiotal mo- tioner. Den första skrivelsen gäller lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför år 2000, den andra informationssamhället inför 2000-talet och den tredje handlar om elektronisk handel. Fru talman! Jag noterar av dagens talarlista att nä- ringsminister Björn Rosengren avser att delta i de- batten. Jag förstår att näringsministern ser det som nödvändigt eftersom regeringens skrivelser är tomma på konkreta åtgärder. Jag tycker dock att det är lite märkligt att nä- ringsministern efter vår utskottsdebatt kommer upp i denna debatt med ett 15 minuters anförande, när vi själva bara har möjlighet till två minuters repliker på hans anförande. Jag tycker att IT-frågorna är av så utomordentligt stor betydelse för Sverige att de moti- verar en mycket bred debatt och att näringsministern därför borde ha inlett debatten. Låt mig först beröra frågan om IT-omställningen inför sekelskiftet, vars problem är orsakade av att årtalen i våra datorer är inprogrammerade med två siffror i stället för fyra. Det innebär att datorn inte vet vilket sekel eller millennium vi övergår till. Som bekant har Moderata samlingspartiet och inte minst Carl Bildt på ett mycket tidigt stadium aktuali- serat problemet. Kravet har varit att regeringen borde tillsätta en IT-general som skulle haft det totala an- svaret för att staten, landstingen, kommunerna och näringslivet i god tid skulle förmås att gå igenom sina datorstyrda system, så att systemen i en eller annan form inte kollapsar vid övergången från 1999 till 2000. Gång på gång, i flera år, har vi från vårt partis sida krävt gehör för våra krav, men regeringen har inte lyssnat. Statsministern har knappast, och lika lite hans regeringskolleger, uttalat ordet IT och mycket mindre sätt till att inte viktiga samhällsfunktioner rasar sam- man och drabbar enskilda. Statskontoret, som har fått regeringens uppdrag att driva på, har gjort vad man har kunnat. Men ansvaret och ledningen borde ha knutits till regeringen och ett IT-statsråd eller, som vi moderater kallar det, en IT- general. En statlig myndighet har, som vi vet, inte rätt att lägga sig i vad en annan myndighet gör. I stället har det hela blivit lite av en polsk riksdag - ingen har haft det uttalade ansvaret och det uttalade ledarskapet. I dag, fru talman, ser vi resultatet - 289 dagar före årsskiftet. Hur ser det ut? Det är rent skrämmande. Det står i utskottets betänkande att regeringen inte med säkerhet kan uttala sig om risken för störningar i de för samhället viktigaste sektorerna - 289 dagar före årsskiftet. Det står i utskottets betänkande att vissa kommu- ner inte kommit tillräckligt långt i arbetet, vilket är oroväckande mot bakgrund av kommunernas viktiga uppgifter som distributörer av el, värme, vatten m.m. Betänk att årsskiftet sker mitt i vintern, och det är bara 289 dagar dit! Det står i utskottets skrivning att medvetenheten om problemen på många håll i samhället fortfarande är alltför låg och måste höjas - 289 dagar före års- skiftet. För några dagar sedan kunde Statskontorets grupp för 2000-omställningen meddela att en rad myndig- heter redan nu vet att de inte blir färdiga med sina tester till den 1 juni. Försvarsmakten, Läkeme- delsverket, CSN, Energimyndigheten och Riksskatte- verket är några av dessa. Statskontoret bedömer att myndigheterna just nu befinner sig mittemellan att vara helt klara och total katastrof - 289 dagar före årsskiftet. Ericsson tar 2000-problemen på så stort allvar att ledningen avser att hålla vissa av sina produktionsen- heter stängda runt det kommande årsskiftet, och Ericsson om några borde veta vad man talar om. Men vad skulle hända om viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, tele, vatten, el etc. inte skulle fungera? Fru talman! Den 11 februari i år har en rad 2000- generaler i företag och myndigheter - Volvo, Vatten- fall, Stockholms stad, Posten, Ericsson, Telia, Stock- holms läns landsting och Föreningssparbanken bland några - skrivit till statsminister Göran Persson och vädjat till honom att personligen lyfta upp frågorna på samhällsagendan. De anser nämligen att insikten om graden av medvetenhet och förberedelseaktivitet på många håll i landet är betänkligt låg - och det är bara 289 dagar kvar till årsskiftet. Varför gör statsministern ingenting? Varför gör regeringen ingenting? Det vi har framför oss är en tickande bomb. Varje dag som går av passivitet från regeringens sida är en förlorad dag. Vad finns det några månader för årsskiftet för garantier för att elen kommer att fungera, att vattenförsörjningen kommer att fungera, att sjukvårdens all avancerad teknik kommer att fungera, att telefonväxlar kommer att fungera och att vi får våra pensioner? När vi vet att det finns kommuner och landsting som just har börjat att testa sina datorprogram finns det, fru talman, all anledning att vara orolig. När vi diskuterade detta betänkande i utskottet kunde jag notera att en del ansåg att vi skulle dämpa kritiken och inte ge uttryck för oro. Vi skulle sitta stilla i båten. Men är kejsar Persson naken, så är han naken, och då måste det sägas. Hur påklädd närings- ministern är får vi se om en stund. Inget parti och ingen partiledare har som Mode- rata samlingspartiet och dess partiledare varnat för millenieskiftets problem för våra datorsystem. Inget parti har som det Moderata samlingspartiet har så starkt krävt ett kraftfullt ledarskap, en IT-general för Sverige, som skulle kunna driva på för att klara om- ställningen inför sekelskiftet. En IT-general skulle kunna samla alla, inte minst det i samhället så väl integrerade näringslivet, för att göra allt för att årsskiftet inte skall inledas med obe- hagliga överraskningar. I dag när vi har 289 dagar kvar har vi inga som helst garantier för att ingenting skall hända. Närmare ett fiasko, fru talman, kan vi inte stå. Låt mig sedan gå över till de andra två skrivelser- na om IT rent generellt och frågan om elektronisk handel. Regeringen kommer i skrivelserna med en rad politiska plattityder när den säger att Sverige skall befästa sin tätposition som IT-land, bl.a. genom att bygga ut digital infrastruktur för höghastighetsförbin- delser. Det är viktigt, säger man, att förutsättningar skapas så att Sverige kan bli ledande i elektronisk handel. Men vilka förutsättningar tänker man på? Det är svårt att i skrivelserna notera några som helst kon- kreta förslag. Lika passiv och lika viljelös som regeringen är vad gäller datorproblemen vid sekelskiftet lika tom- hänt står den inför en av de största utmatningarna inför framtiden, informationstekniken. I dag, fru talman, är Sverige en av världens mest avancerade telekomnationer. Den tekniska utvecklingen går så snabbt att det som för nio månader sedan togs fram i dag i stort sett är obsolet. Infokomindustrin, där telekommunikationer, elektroniska medier och informationsteknik går sam- man - eller konvergerar, som man säger i branschen - är en av världens mest dynamiska sektorer, om inte den allra mest dynamiska sektorn. Redan i dag sys- selsätter infokomsektorn i Sverige flera än vad skogs-, stål- och verkstadsindustri gör tillsammans. Regeringen är tagen på sängen. Den lyssnar mer på IT-analfabeter inom LO som bara har kvar de gamla industristrukturerna på näthinnan än på de unga. Det är den unga generationen som står för det nya, det som kommer att förändra vår värld lika mycket som industrialismen en gång gjorde. Regeringen tar inte svensk IT-industri på allvar. Det verkar som om den tror att de som ägnar sig åt detta är en rad 25-åringar som leker med dataspel. Vi moderater ser med bekymmer delar av våra svenska IT-företag och vår kompetens söka sig utomlands. Rubrikerna i våra tidningar gäller Volvo och Astra. Men det som händer i det tysta bland våra unga IT- företagare kan vara minst lika allvarligt. I synnerhet som just dessa företag är framtidsföretagen. Bristen på riskkapital, den i Sverige i jämförelse med andra IT-nationer hårda beskattningen av perso- naloptioner, den höga inkomstskatten som gör det svårt att knyta till sig utländsk kompetens och dub- belbeskattningen är några av de faktorer som håller tillbaka IT-utvecklingen i Sverige. Många unga svenskar driver i dag sina företag i Frankrike och i Tyskland i stället för i Sverige. Den tätposition som regeringen antyder att den vill att Sverige skall inta håller i dag på att glida oss ur händerna. Vad går vi inte miste om i fråga om arbetstillfällen och ekono- misk tillväxt genom att inte ge dem och det svenska näringslivet förutsättningar att driva sina företag på ett gentemot sina konkurrenter likvärdigt sätt? Vi måste ge våra IT-företag oberoende av vad de jobbar med - bredbandskapacitet, elektronisk handel, telekom, algoritmer, routrar eller IT-telefoni - bra konkurrensförhållanden och goda näringsbetingelser i Sverige. Då är vi övertygade om att Sverige kan för- svara sin tätposition. Marknaden, de enskilda initiati- ven, kommer att ge oss de bredband som efterfrågas. Vi kan konstatera att den svenska befolkningen, oberoende av var människor bor, har tillgång till telefon och el som kan användas för avancerad data- överföring. Kommuner, privata entreprenörer, elpro- ducenter och eldistributörer kommer att verka för att bredband med betydligt högre överföringshastigheter kommer att erbjudas konsumenterna. Bredband är inte bara en optisk fiber. Det är också elledningar, telefonledningar och användning av radiofrekvenser och satelliter. Utvecklingen går snabbt. I en tidning häromdagen kunde man läsa att 4 ½ megabyte trådlöst skall kunna erbjudas i Stock- holm, Göteborg och Malmö. I vissa glesbygdsområ- den finns redan 10 megabyte. Utvecklingen går otro- ligt snabbt. Vi inom Moderata samlingspartiet har en lång rad personer som på olika sätt har följt och engagerat sig i denna IT-teknik. Kunnandet inom partiet är stort. Efter mig kommer en rad andra moderater att med liv och lust delta i den här debatten. Med detta, fru tal- man, yrkar jag bifall till reservation nr 1. 0988598877109 N 2010-01-01 00:00:00 191390 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0970/#anf35