2348744 GM0969 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:69 Tisdagen den 16 mars 1998/99 69 1999-03-16 00:00:00 Svar på interpellation 1998/99:164 om Ba- rentsregionen interpellationsdebatt F7F44D2A-FDBE-4564-BC1A-346A89E324C1 16 OLLE LINDSTRÖM (m) m Fru talman! Jag tackar statsrådet Pagrotsky för svaret på min interpellation, även om det lämnar mycket övrigt att önska. Anledningen till att interpellationen framställdes till näringsministern var att de frågor som jag ville ha svar på i stor utsträckning påverkar näringslivet i Norrbotten och det ökade handelsutbytet som jag redogjorde för i min interpellation, och det gäller hela Barentsregionen. Personligen har jag med stort intresse följt ut- vecklingen i regionen, eftersom jag anser att den har en mycket stor betydelse för näringslivet i framför allt norra Sverige. Huvudsyftet med bildandet av Barents euro-arktiska råd var ju att man skulle samarbeta om bl.a. miljöfrågorna. Man skulle underlätta kommuni- kationer och handelsutbyte. Även om det var mer inofficiellt skulle man också hitta ett sätt för en sä- kerhetspolitisk stabilitet i Nordkalottenområdet, ett arbete som nu har påbörjats. I Barents hav utanför nordvästra Ryssland finns världens rikaste olje- och gasfyndigheter. På Kola- halvön finns enorma mineralfyndigheter. Förutsätt- ningarna för att göra mycket av de naturresurser som finns passar bra för svenska kunskaper och den svenska högteknologiska industrin. Många småföre- tag skulle dessutom kunna dra nytta av detta. Jag anser att vi inte har utnyttjat dessa möjligheter på samma sätt som de övriga länderna inom regionen. Jag förstår att statsrådet reagerar när jag säger att man inte har uppmärksammat Barentsregionen. Men jag vill påstå att så är fallet, och jag skall ta upp några exempel som visar på detta. Vi har många debatter här i kammaren, men det är sällan som Barentsregionen över huvudet taget nämns i vare sig en utrikespolitisk debatt eller i en allmän- politisk debatt. Under vårt ordförandeskap i Barents arktiska råd hölls det en konferens i Murmansk. Då- varande näringsministern var inbjuden och anmäld, men han uteblev. Norge inrättade ett konsulat i Murmanskområdet i princip omedelbart efter det att arktiska rådet bilda- des. Man har ju haft en fantastisk utveckling i fråga om handelsutbyte. Bara under 1997 ökade antalet norska företag som hade handelsutbyte med nordväst- ra Ryssland med 133 stycken. Och när det gäller import från och export till Murmanskområdet är Nor- ge den största partnern. Som statsrådet säger är det möjligt för oss att ut- nyttja det norska konsulatet. Men de många norska företagen kommer ju i första hand om vi skall köpa tjänster därifrån. Det innebär att möjligheterna för oss inte är lika stora. Det är viktigt för Sveriges företaga- re att ha denna möjlighet. Detta med Botniabanan och finansieringslösning- ar för den är på sikt i och för sig bra även för samar- betet med Barentsregionen, men i första hand gäller det norra Sverige, och då är det ju anslutningen på nära håll som är den viktiga. Jag får återkomma, men jag skulle bara vilja ställa en fråga. I slutet av svaret sägs att regeringens ambi- tioner är att nå konkreta resultat av det arbete som pågår. Kan statsrådet visa på något konkret resultat av detta? 0283299919701 N 2010-01-01 00:00:00 191282 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0969/#anf16