<anforande>
<dok_hangar_id>2348741</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0966</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:66 Onsdagen den 10 mars</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>66</dok_nummer>
<dok_datum>1999-03-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Totalförsvarsplikten </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>500EFF2B-9223-4BF9-AD5E-65AB218E7C6B</anforande_id>
<anforande_nummer>162</anforande_nummer>
<talare>CHRISTER SKOOG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det betänkande som vi nu skall be-
handla bygger på ett antal motioner. Det är tolv mo-
tioner som är inlämnade under den allmänna mo-
tionstiden. I dessa motioner finns det sammanlagt 18
olika yrkanden som finns i utskottets betänkande.
Flertalet av de här yrkandena är sådana som vi känner
igen sedan tidigare. Det är förslag som har funnits
tidigare och som riksdagen har behandlat för inte så
länge sedan och avfärdat.
Dock kan man säga att det kommit fram några
nya. Det har förekommit diskussioner här från riks-
dagens talarstol om frivillighet i plikten, om ekono-
misk kompensation och sådant som vi också känner
igen från debatten tidigare.
Som påpekats tidigare finns det en pliktutredning,
nämligen 1998 års pliktutredning. Den arbetar för
närvarande. Samtliga partier finns med i den, även de
partier som har varit upp i talarstolen här i kammaren.
Mig veterligen finns det all frihet för ledamöterna i
utredningen att ta fram de frågor som kan vara ange-
lägna för det partiet eller den inriktningen man själv
företräder.
Vi har en allmän värnplikt i Sverige, och det har
vi inte för skojs skull. Det har vi för att den har prö-
vats sedan lång tid och är fast förankrad i det svenska
folkdjupet. Det är en allmän värnplikt som omfattar
alla, men det har aldrig varit så att alla har tagits ut
till tjänstgöring. Det har funnits olika skäl till detta.
Det är bara behovet som har fått styra, det behov
som behövs för det svenska totalförsvaret. Det är inga
nyheter och inget konstigt i detta.
Vi måste också ha en säkerhet i planeringen. Det
har vi genom att vi har en plikt, en allmän värnplikt,
vilken vi måste kunna planera för att försvara hela
vårt långa land oavsett om det bor så många männi-
skor som det skulle behövas vid ett eventuellt behov
att sätta försvaret på fötter.
Behovet kan man diskutera. Men i den överens-
kommelse som finns i dag mellan de två ansvarsta-
gande partierna, nämligen Socialdemokraterna och
Centern, säger man att värnplikten kanske behöver
omfatta upp till 20 000 personer och under en sexmå-
nadersperiod. Men det skall vi fatta beslut om senare i
särskild ordning.
Det är klart att ersättningen är en mycket viktig
del för dem som gör sin värnplikt. Det behöver vara
någon form av ersättning, belöning, men kanske
framför allt kanske en merit som ger möjligheter till
en annan utveckling i det civila livet därefter. Det är
något som Pliktutredningen diskuterar.
Herr talman! Med detta lilla korta anförande vill
jag yrka bifall till hemställan i försvarsutskottets
betänkande i dess helhet och avslag på den av Miljö-
partiet till betänkandet fogade reservationen.

</anforandetext>
<intressent_id>0209063197208</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>191026</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0966/#anf162</protokoll_url_www>
</anforande>
