2348741 GM0966 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:66 Onsdagen den 10 mars 1998/99 66 1999-03-10 00:00:00 Totalförsvarsplikten FB521F22-159B-4335-AC6D-872271F502A6 159 LARS ÅNGSTRÖM (mp) mp Fru talman, ärade ledamöter, protokollsläsare! 1990-talet har uppvisat en helt makalös utveckling på det säkerhetspolitiska området, inte minst i vårt eget närområde. Sovjetunionen har upphört att existera, Warszawapakten har upplösts och som en följd av detta har vi också sett hur militärutgifterna har mins- kat dramatiskt. De har mer än halverats i Europa, de har minskat med över 80 % i Ryssland, och i land efter land har man avskaffat värnpliktsarméerna. Mot bakgrund av det här har Miljöpartiet krävt att också Sverige skall minska sina militärutgifter. Med undantag för 1990 och 1991 har de aldrig varit högre än de är i dag, över 100 miljoner kronor per dygn. Miljöpartiet har krävt att vi skall vidga hotbilden och identifiera och hantera också de icke-militära hoten. Vi har krävt en avveckling av invasionsförsva- ret. Vi har krävt en nedmontering av en överdimen- sionerad militär apparat. Vi har krävt omförhandling och avbeställningar av militär materiel. Vi har krävt en avveckling av den allmänna värnplikten och en utveckling av en modern försvarspolitik, anpassad till 2000-talets behov. Fru talman! Det är inte utan tillfredsställelse som jag kan notera att Miljöpartiet på flera punkter har fått gehör för sina krav. Redan 1996 skrevs i försvarsbe- slutet in formuleringar om en vidgad hotbild, och under de senaste månaderna ser vi hur vi också har fått gehör för att helt avskriva det militära invasions- hotet. Vi har fått gehör för att kraftigt minska de militära utgifterna. Vi har fått gehör för att montera ned invasionsstrukturerna. Vi har fått gehör för att avbeställa, omförhandla och skjuta upp de militära materielbeställningarna. Det här är bra, fru talman, men på en punkt råder status quo. På en punkt förmår riksdagens övriga partier inte att förhålla sig till en föränderlig omvärld, och det gäller beträffande de allmänna värnplikten. Trots att den allmänna värnplikten i praktiken inte längre finns - för det första omfattar den bara män, för det andra är det för närvarande knappt 40 % som kallas in och för det tredje planeras under de närmaste åren att bara 15 000 skall kallas in - klamrar man sig fast vid att den allmänna värnplikten skall finnas kvar. Trots att den låser fast resurser i en otidsenlig struktur, finns den kvar. Trots att den är djupt orättvis - de som vill göra den kanske inte får och de som inte vill kanske tvingas fullgöra den - finns den kvar. Trots att den hindrar förnyelsen av en ny försvarspo- litik och hindrar överföring av resurser från den mili- tära delen till civila myndigheter för att hantera de icke-militära hoten, finns den kvar. Det är mot den här bakgrunden obegripligt att riksdagens övriga partier föreslår en bibehållen all- män värnplikt. Här förmår man inte ta konsekvenser- na av en föränderlig omvärld. Här står man lika tom- hänt som när det gäller att ge innehåll till en ny för- svarspolitik. Det här är inte bra, fru talman, och det är därför som vi i Miljöpartiet reserverar oss under mom. 1 i försvarsutskottets betänkande om totalförsvarsplikten. Fru talman! För att kunna svara mot totalförsva- rets behov av att kunna möta nya icke-militära hot vill vi i stället se en värntjänst som bygger på frivil- lighet. En frivillig värntjänst skall ge en relevant utbildning för att möta hot inom ramen för den vid- gade hotbilden - hot som sönderrostade atomubåtar i Murmansk, IT-sabotage och miljöförstöring. En värntjänst skall vara öppen för både män ock kvinnor. En frivillig värntjänst skall också vara en merit genom att jämställas med arbete i fråga om tilläggspoäng för högskoleprov. De färdigheter och kunskaper som den värntjänstgörande inhämtar och som medför civil kompetens skall självklart ges civil dokumentation. Fru talman! De andra partierna hävdar att tvånget till allmän värnplikt skulle bidra till att totalförsvarets folkliga förankring skulle stärkas, men det är nog många av oss som har uppfattningen att verkligheten är annorlunda. Alla de som tvingas att göra allmän värnplikt är naturligtvis inte motiverade och inga goda ambassadörer för totalförsvaret. Alla de som tvingas göra något som de finner helt meningslöst är naturligtvis både omotiverade och på intet sätt goda ambassadörer för totalförsvaret. Detta är raka motsatsen till det som Miljöpartiet föreslår, nämligen en frivillig värntjänst, där man tar vara på ett totalförsvars kanske främsta tillgång, nämligen motivationen. En tvångsinkallad civilpliktig eller militär som är omotiverad kan ha aldrig så bra och modern utrustning men ändå inte göra bästa möj- liga resultat, men en starkt motiverad person i en frivillig värntjänst kan naturligtvis ge allt just på grund av motivationen. Det är mot den här bakgrunden som jag yrkar bi- fall till reservationen under mom. 1 i detta betänkan- de. 0990007083418 N 2010-01-01 00:00:00 191023 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0966/#anf159