<anforande>
<dok_hangar_id>2348738</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0963</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:63 Torsdagen den 4 mars</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>63</dok_nummer>
<dok_datum>1999-03-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>F2A377B3-EB44-4F0C-A1BD-771F82F9ABDB</anforande_id>
<anforande_nummer>79</anforande_nummer>
<talare>Socialminister LARS ENGQVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det gäller att med utgångspunkt från
akuta problem formulera den korrekta frågeställning-
en. Vi kan knappast ha en särskild sjukvårdslag för
gömda barn. Problemställningen är i stället: Varför
har vi en situation där föräldrarna känner anledning
att gentemot myndigheter gömma sina barn? Hur
skall vi klara att bedriva en human invandringspoli-
tik? Hur skall vi se till att människor som kommer till
Sverige får möjlighet att i trygghet planera för sina
liv, eller i varje fall att de får ett snabbt besked om
möjligheterna att stanna i Sverige?
Problemställningen är knappast en sjukvårdspoli-
tisk fråga. Nu hörde jag inte själva debatten, men
utgångspunkten måste ju vara att människor snabbt
skall kunna få besked om de får stanna i Sverige och
att vi skall kunna föra en generös politik som gör att
människor kan planera för sina liv och självfallet
därmed också få en god vård för sina barn.
</anforandetext>
<intressent_id>0763673691509</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>190772</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0963/#anf79</protokoll_url_www>
</anforande>
