2348737 GM0962 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:62 Onsdagen den 3 mars 1998/99 62 1999-03-03 00:00:00 Resursfrågor för högskola och forskning 9A6822B6-127B-4434-9BCC-B401899516A4 216 YVONNE ANDERSSON (kd) kd Fru talman! Resurser till högskola och forskning är inte en oviktig fråga för ett samhälle i utveckling. Vi kristdemokrater anser inte att stora resurser nöd- vändigtvis innebär hög kvalitet. Men vi anser att resurser krävs för att hög kvalitet skall åstadkommas. Debatten i kammaren bör då i hög grad gälla på vilket sätt resurserna skall användas. De problem vi i dag har är bristen på tillräckligt många kompetenta medborgare som kan föra utveck- lingen framåt i ett kunskapssamhälle. I dagsläget utbildas t.ex. inte ett tillräckligt stort antal civilin- genjörer för att försörja våra stora industrier. Kom- petensen finns inte att tillgå, åtminstone inte i efter- frågad omfattning, i Sverige. Detta får konsekvenser för näringslivets utveckling. Ett ytterligare exempel är att vi inte har tillräckligt med läkare för att tillsätta lediga tjänster. Vi ser fram- för oss en brist på specialistkunnande inom flera områden. Inte nog med att dessa yrkesmänniskor saknas, vi får härmed också problem med att få män- niskor att forska och utveckla kunnandet ytterligare. Detta är ett samhällsproblem som växer och som du och jag i det här parlamentet har ansvar för att åtgär- da. Fru talman! Varför har problemen med bristen på tekniker och läkare, som jag tog som exempel, upp- kommit? Anledningar av olika art kan finnas. Men den allra tydligaste är nog ändå följande. I sin iver att få så många kunniga som möjligt på olika områden, vilket i sig är bra, har regeringen satsat för hårt på bredd snarare än på djup i högskoleutbildningarna. På åtta år har antalet registrerade studenter t.ex. ökat från 200 000 till 300 000. Det är en ökning med 50 %. Samtidigt har man fått problem med t.ex. re- krytering av lärare, uppbyggnad av bostäder och kringresurser av olika slag. Det har inte getts rimliga planeringsmöjligheter för högskolan. De har egentli- gen varit väldigt dåliga. Tyvärr kan man på goda grunder i dag anta att kvaliteten delvis har fått stå tillbaka till förmån för kvantiteten. Allt mindre resurser satsas på spetsutbildningar. Detta är nyckelutbildningar för att hålla sig i front- linjen på kunskapsutvecklingen. Därtill saknas en tydlig strategi om hur och var forskningsresurser skall anslås för inte minst de nya universiteten. Det är förvånande, precis som Per Bill sade här tidigare, att man inte har följt upp sitt beslut om nya universitet genom att tilldela dem extra forskningsanslag så att de åtminstone fått basresurser för en forskningsverk- samhet. Fru talman! Denna utveckling vill kristdemokra- terna hejda. Vi anser att utbildningsplatserna skall byggas ut i en lugnare takt än den takt majoriteten har föreslagit och i stället ombesörja att det är god kvali- tet på de som finns och att resurser ställs till förfo- gande för forskning. Det kommer en forskningspro- position med ny forskningspolitik. Det finns stor anledning att pröva anslagsnivån inför kommande budgethantering. Detta gäller varje lärosäte där vi vill ge möjlighet till att en egen profil med god forsk- ningsmiljö säkerställs också på de små och medelsto- ra högskolorna. Det är för övrigt rimligt att bedriva utbildning som överensstämmer med de studerandes val och med den forskning som bedrivs på lärosätet. På detta sätt kan olika verksamheter som till synes inte behöver samverka befrukta varandra, och de resurser som finns kan förvaltas på ett gott och effek- tivt sätt. Jag vill också ta upp de fristående teologiska hög- skolorna som faktiskt har en allt större studerandetill- strömning. Det är beklagligt att de inte i dagsläget har fått del av den utbyggnad som övrig högskoleverk- samhet har fått. Detta förklaras i betänkandet av att avtalet mellan skolorna och staten inte sades upp utan har förlängts. I och för sig förstår inte jag varför ett tilläggsavtal inte skulle vara möjligt i en sådan situa- tion. Nu konstaterar vi läget och nu förutsätter vi i ett särskilt yrkande att regeringen i nästkommande bud- getproposition tilldelar högskolorna ytterligare plat- ser. Fru talman! Alla ambitioner med en ökad utbygg- nad och ökad kvalitet på högskola och universitet och med tillgänglighet för alla saknar dock värde om det stannar vid idéer. Idéer som inte blir realiteter kom- mer inte att vara till nytta för vare sig samhället eller individerna. Vi vill som sagt dämpa utbyggnadstakten för att de om får platser skall kunna genomföra en utbildning av god kvalitet i begreppets vidare mening. Människor är hela. Försörjning och lärandemiljö finns för individen i ett sammanhang. Jag vänder mig mot att tala om utbildning ensidigt i form av erbjudna platser. Det handlar om människor som har möjlig- heter att tillgodogöra sig erbjudanden. Det nuvarande studiestödssystemet har tillåtits rasera en rad olika positiva effekter som fanns i det tidigare. Som exem- pel kan nämnas möjligheten till barntillägg. Jag själv hade t.ex. aldrig kunnat studera vidare om inte det hade funnits. I dag har mina döttrar sämre möjligheter i detta avseende än vad jag hade för 20 år sedan. Välfärden som byggts upp raseras av samma parla- mentariska majoritet. Därför är det med stor oro vi kristdemokrater ser att regeringen inte prioriterar studiestödssystemet. Studiestödsutredningen redovisade förslag i juni 1996 och fortfarande har vi inte fått en senaste tidpunkt före vilken reformförslaget skall komma. Ingen av oss tror väl att framgångar i studier nås om de som skall lära inte får trygghet i sin försörjning. Såväl studerande som utbildningsanordnare och andra vän- tar på beslut om ett förbättrat studiestödssystem. Det är nödvändigt med tanke på att det nuvarande får icke önskvärda konsekvenser, nämligen i form av social snedrekrytering. Fru talman! Jag har anfört två viktiga aspekter på resurser till universitet och högskolor. Den ena gäller att dämpa utbildningstakten och använda mer resurser till ökat djup, spetsutbildningar och forskning för att gynna kvalitet och samhällets behov av utveckling. Den andra gäller att se till att de goda satsningarna kommer alla till godo oavsett vilken social bakgrund eller tillhörighet vederbörande har. För detta krävs ett förnyat studiestödssystem. Kristdemokraterna har naturligtvis fler synpunkter på den forsknings- och högskolepolitik som förs. Vi ser fram emot propositionen om forskningens framti- da organisation och återkommer i den debatten. Fru talman! För tids vinning yrkar jag bifall till reservation 1 men står naturligtvis bakom partiets övriga yrkanden och reservationer. 0223175563813 N 2010-01-01 00:00:00 190664 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0962/#anf216