<anforande>
<dok_hangar_id>2348737</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0962</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:62 Onsdagen den 3 mars</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>62</dok_nummer>
<dok_datum>1999-03-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa punktskattefrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C044C610-F5B6-45DE-9075-E7B513D239C4</anforande_id>
<anforande_nummer>180</anforande_nummer>
<talare>ROLF KENNERYD (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är gott och väl, men återigen är
det ju bara ord. Det är lätt att bli överens om att sänka
skatter. Det har vi upplevt tidigare i den här kamma-
ren. Men det saknar trovärdighet om det inte åtföljs
av en trovärdig finansiering. På den här punkten ger
de olika besked som vi har fått i den här debatten, i
form av å ena sidan Kenneth Lantz och å andra sidan
Erling Wälivaara, starka betänkligheter mot trovär-
digheten i det gemensamma budskapet från Kristde-
mokraterna på denna punkt.
</anforandetext>
<intressent_id>0505931201806</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>190628</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0962/#anf180</protokoll_url_www>
</anforande>
