<anforande>
<dok_hangar_id>2348732</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0957</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:57 Onsdagen den 17 februari</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>57</dok_nummer>
<dok_datum>1999-02-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Konsumentpolitiska frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>53DE27BA-F94E-47D1-B1DF-E638F72C7459</anforande_id>
<anforande_nummer>100</anforande_nummer>
<talare>BERIT ADOLFSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Lagutskottets betänkande angående
konsumentpolitiska frågor behandlar ett stort antal
motioner från den allmänna motionstiden. Antalet
indikerar att detta är intressanta och viktiga frågor
inte bara för denna kammare utan även för männi-
skorna utanför.
Fru talman! Vi har en moderat reservation, nr 3,
till vilken jag yrkar bifall. Vi har av skäl som jag
strax återkommer till begränsat oss till att redovisa
vår avvikande mening i särskilda yttranden rörande
behandlingen av de andra moderata motionerna. Vi
har nämligen konstaterat att behandlingen av motio-
nerna rörande konsumentfrågor blir lite rumphuggen,
eftersom regeringen har tillsatt en parlamentarisk
kommitté med uppgift att lämna förslag om framtida
konsumentpolitik. Mycket av det som vi talar om här
i dag kommer att behandlas i kommittén, förhopp-
ningsvis också innehållet i de moderata motionerna.
Jag är nominerad att ingå i denna kommitté, och
jag ser fram emot arbetet. Uppgifterna klingar skönt i
ett moderat öra: "trygga konsumenter med starkt
inflytande över sin vardagssituation". Moderata sam-
lingspartiet har den uppfattningen att de regler som är
till fromma för "trygga konsumenter med starkt in-
flytande över sin vardagssituation" är bra regler. Vi
har också den inställningen att det är bra med starka
konsumenter. Sedan har vi olika uppfattning om vad
som gör en människa och en konsument stark.
Jag anser t.ex. att konsumenter inte alls är starka i
planekonomi. Där är det styrda produktioner och
distributioner som bestämmer. Bilder på socialismens
köer finns på allas näthinnor. Många här i kammaren
kanske föredrar att blunda för dessa bevis på vad
avsaknaden av fri marknad och köpenskap kan ställa
till.
En marknadsekonomi gör konsumenterna starka
och mäktiga nog att välja och att välja bort. Fasta
spelregler och konkurrens på lika villkor är en förut-
sättning för att en marknadsekonomi skall fungera.
Att medborgarna är bäst lämpade att fatta beslut som
rör deras egen situation borde vara självklart för alla
politiker, även när det gäller konsumentfrågor.
Fru talman! Socialdemokraterna är mästare på att
överta eller beröva medborgarna deras ansvar och
befogenheter. Det kan låta människovänligt, men det
är det inte. Det är ett maktmedel att "omhänderta"
medborgare. Känn efter själva! Håll vänsterhanden
över höger handled! Det är ett praktiskt omhänderta-
gande. Vad kan ni göra med er högerhand? Vad
skulle ni kunna göra med er högerhand? Stoppteck-
net! Ni kan säga: Stopp! Låt mig lära mig att klara
mig själv och fatta mina egna beslut.
Vi moderater har ihärdigt påvisat att människorna
förminskas och omyndigförklaras i och med att kon-
sumentens kraft och styrka skall gå genom offentliga
institutioner och offentligt finansierade och domine-
rade konsumentorganisationer. Påfallande många
människor börjar förstå att vi har rätt.
I ett socialistiskt styrt samhälle måste man orka
bry sig för att själv kunna ta initiativet från den mas-
siva maktapparaten. Det är kanske därför vi i Sverige
har så få fria konsumentorganisationer med underi-
frånperspektiv från medborgarna själva.
En del tycker tyvärr fortfarande att det är bekvämt
med en stor maktapparat som tar hand om dem, så att
de inte behöver ta hand om sig själva. Det är en na-
turlig passiviseringsmekanism som lägger sig som en
våt filt över initiativ, engagemang och intresse.
I ett friskt, sunt demokratiskt samhälle är konsu-
menten själv intresserad av sin rättsliga ställning när
det gäller den egna hälsan och säkerheten. I ett friskt,
sunt demokratiskt samhälle är konsumenten själv
intresserad av miljöns hållbara utveckling. I ett friskt,
sunt demokratiskt samhälle är konsumenten själv
kapabel att ställa krav och vara motpart i varje ögon-
blick av en köpsituation då det inte kan stå en social-
demokratisk riksdagsledamot bakom och peka finger
åt motparten eller då inte någon i horden av tjänste-
män från Konsumentverket kan följa med till affären.
Denna mastodontmyndighet, fru talman, har enligt
vår mening alldeles för omfattande och disparata
uppgifter, vilket leder till en splittring av verksamhe-
ten och en trubbighet i de enskilda ställningstagande-
na. Därför vill Moderata samlingspartiet att verkets
ansvarsområde slimmas. Myndighetsuppgifterna bör
skiljas ut, och övriga verksamheter bör privatiseras.
Vi vill begränsa Konsumentverkets verksamhet
till förmån för frivilliga och oberoende konsumentor-
ganisationer. De konsumentorganisationer som finns
är som regel samtidigt producenter eller distributörer
med egna köpställen. Detta komplicerar den enskilda
medlemmens situation. Vi anser att regeringen borde
kunna stimulera fria organisationer byggda på männi-
skors egna engagemang och kraft.
Fru talman! Jag har hittat en verksamhet: Konsu-
menter i Samverkan - Underverket. Av dess infor-
mation framgår att vi alla - hushållen och konsu-
menterna - är näringslivets drivmedel och uppdrags-
givare. Det vi köper kommer att produceras, inget
annat. Jag säger: Bravo! Fler sådana!
Vi tycker också att skolan i undervisningen inom
t.ex. ekonomi och hushållslära bör öka medvetenhe-
ten i konsumentfrågor. Genom att ge barn och ung-
domar en bra och adekvat konsumentkunskap lägger
man en grund för en livsstil som står i samklang med
en hållbar konsumtion och utveckling. Samtidigt lär
sig barnen att ta till vara och försvara sina rättigheter
och skyldigheter som konsumenter.
Fru talman! Vi har också i vår motion uppmärk-
sammat produktsäkerhetslagens tillkortakommanden
vad gäller offentligt producerade tjänster. Där har vi
vår reservation, som jag redan har yrkat bifall till.
Redan då lagen ändrades till att gälla offentliga
varor ansåg vi moderater att den också skulle omfatta
offentliga tjänster. För konsumenter och producenter
är det viktigt att lika regler gäller. Ur konkurrensneut-
ralitetssynpunkt är det mycket anmärkningsvärt att
offentliga tjänster undantas. På denna punkt har vi ett
av regeringens stödpartier med oss, nämligen Miljö-
partiet.
Jag skall göra vad jag kan för att kommittén också
skall ta initiativ till att ändra produktsäkerhetslagen i
enlighet med vår motion.
Alltför många föräldrar, fru talman, är t.ex.
tvungna att anlita kommunal barnomsorg, även om
det föreligger bristande säkerhet för barnen, även om
knivar ligger framme eller om kemikalier inte förva-
ras tillfredsställande. Barnen kan till och med skadas
eller bli sjuka på grund av ohälsosamma lokaler.
Högsta domstolen har hjälpt oss på traven genom
att slå fast att det föreligger ett ömsesidigt förpliktan-
de avtal mellan barnens föräldrar och kommunen.
Detta om något borde föranleda en ändring av pro-
duktsäkerhetslagens paragrafer rörande tjänster.
Fru talman! Konsumentpolitiken diskuteras livligt
i EU. Den 3 november 1998 ägde ett rådsmöte rum i
Bryssel i detta ärende. Vi har nyligen fått information
med posten.
Symtomatiskt nog har Sverige begärt att inte bara
konsumentorganisationer utan även offentliga organ,
såsom statliga myndigheter, kan delta i projekt och
erhålla medel.
En motion av fyrtio har bifallits. Det gäller en
motion väckt av Barbro Westerholm, Folkpartiet.
Denna motion tillstyrktes av oss moderater och av
övriga borgerliga partier. Detta bäddade för ett bifall,
och det är jag glad för.
Det visar sig att Riksdagens revisorer redan 1996
överlämnade en promemoria där man konstaterade att
det måste råda stor förvirring bland konsumenterna
om innebörden av epiteten legitimerad, auktoriserad
och godkänd, t.ex. vad gäller sjukvårdspersonal, revi-
sorer och mäklare. Jag förstår inte hur lagutskottet
kom runt detta faktum därefter. Jag väntar nu på ett
förslag med tydligare lagstiftning.
Fru talman! Jag har redovisat Moderata samlings-
partiets argument i konsumentfrågor. Vi är tydligen
ensamma om att uppfatta att vi politiker inte skall
styra i människors liv. Den enskilde medborgaren
skall själv hålla i rodret till sitt eget liv.
I EU är subsidiaritetsprincipen praktiskt använd.
Där är det viktiga att besluten fattas så nära medbor-
garna som möjligt och så ofta som möjligt av med-
borgarna själva. Jag är övertygad om att det finns
sådana ställningstaganden i fler av våra systerorgani-
sationer, t.o.m. i de socialistiska partierna.
</anforandetext>
<intressent_id>0456070504608</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>190134</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0957/#anf100</protokoll_url_www>
</anforande>
