<anforande>
<dok_hangar_id>2348727</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0952</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:52 Tisdagen den 9 februari</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>52</dok_nummer>
<dok_datum>1999-02-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1998/99:112 om F- skattsedel</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D0A308E7-987D-40D0-8F3E-F3E730033D90</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ERIK ÅSBRINK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Margareta Andersson har frågat vad
jag är beredd att vidta för åtgärder för att avbytare
som blivit uppsagda från Lantbrukets avbytartjänst
och som vill starta företag samt andra i liknande om-
ständigheter skall få sina F-skattsedlar och kunna
starta sina företag.
När systemet med F-skattsedlar infördes (prop.
1991/92:112) blev det väsentligt enklare för den som
bedrev eller avsåg att bedriva näringsverksamhet att
få en F-skattsedel än det varit att få en B-skattsedel i
det gamla systemet. Reglerna för tilldelning av F-
skattsedel har därefter ändrats (prop. 1997/98:33) så
att det blivit ännu lättare att få en sådan.
De nya reglerna innebär att alla som ansöker om
en F-skattsedel skall få det om det inte finns skälig
anledning att anta att sökanden varken bedriver nä-
ringsverksamhet eller kommer att bedriva sådan verk-
samhet. Dock finns vissa hinder, t.ex. om sökanden
har skatteskulder eller inte har fullgjort sin skyldighet
att deklarera. De nya reglerna trädde i kraft den
1 januari 1998.
Det är ytterst få som får avslag på sin ansökan om
F-skattsedel. Av de ca 70 000 fysiska och juridiska
personer som under år 1997 ansökte om F-skattsedel
var det endast 663 personer, dvs. mindre än 1 %, som
fick avslag på den grunden att näringsverksamhet inte
ansågs bedrivas. Antalet ansökningar under förra året
- som prövades mot de nya reglerna - steg till drygt
74 000. Antalet avslag på den grunden att närings-
verksamhet inte ansågs bedrivas minskade till 620.
I sak gäller att man i ett system med F-skatt inte
kan undvara en möjlighet för skattemyndigheten att
avslå en ansökan om F-skatt när det finns goda skäl
att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller
kommer att bedrivas eftersom systemet bygger på ett
direkt samband mellan F-skattsedel och näringsverk-
samhet.
Till detta kan läggas att Riksskatteverket nu gör
en översyn av utbildningen av handläggare i F-
skattefrågor för att åstadkomma en snabb, korrekt och
enhetlig bedömning av ansökningar om F-skattsedel,
och i vissa regioner har viss utbildningsverksamhet
redan genomförts.
Enligt min mening finns det inget generellt hinder
i nuvarande lagstiftning som medför att den aktuella
verksamheten inte kan hänföras till näringsverksam-
het. Om den bedrivs eller avses att bedrivas under
sådana former som krävs för näringsverksamhet en-
ligt 21 § kommunalskattelagen, dvs. yrkesmässigt och
självständigt, skall en F-skattsedel utfärdas.
</anforandetext>
<intressent_id>0894934958205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>189637</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0952/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
