<anforande>
<dok_hangar_id>2348724</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0949</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:49 Onsdagen den 3 februari</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>49</dok_nummer>
<dok_datum>1999-02-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Särskilt anordnad debatt om åtgärder för ökad tillväxt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>särskild debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>405751F2-8EBF-4E59-8C5B-1F87FA842517</anforande_id>
<anforande_nummer>8</anforande_nummer>
<talare>LARS TOBISSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Näringsminister pratar, ger intervjuer
och skriver debattartiklar som han sedan läser upp här
i kammaren. Men vad gör han?
Jag fick inget svar på min fråga om han snabbt
vill införa euron i Sverige. Han sade ingenting om
snabba sänkningar av skatter på lättrörliga skattebaser
som sparande, företagande och välutbildad arbets-
kraft.
Han sade inget om möjligheten att finansiera des-
sa skattesänkningar med offentliga besparingar. Inget
hördes om kommande ändringar i arbetsrätten. Inget
löfte gavs att riva upp beslutet att i förtid avveckla
kärnkraften.
Politik är att vilja sade en gång Olof Palme. Björn
Rosengren vill nog väl. Men det gäller att handla
också. Tror näringsministern att det räcker att dela ut
diplomatpass till storföretagens chefer?
Finland skulle kunna tjäna som en förebild. Kri-
sen i det grannlandet vid 90-talets början var djupare
än i Sverige, och beroendet av det dåligt fungerande
Ryssland är fortfarande större, men ändå har tillväx-
ten under senare år varit betydligt snabbare. Finland
har nu passerat oss i välstånd.
Förklaringen är att man inte höjt skatter och åter-
reglerat marknader, som socialdemokraterna har gjort
i Sverige. Tvärtom sänks nu skattetrycket ned till
44 % på tre år. Samtidigt sänks de offentliga utgifter-
na än mer. Företagen växer.
Finland drar till sig huvudkontor bl.a. från Sveri-
ge. Finland för en aktiv Europapolitik, symboliserad
av att man först av alla införde euron. Varför kan inte
det som är bra för Finland vara bra också för Sverige?
Jag har en fråga till om skatter. Med stort intresse
noterade jag i höstas att Björn Rosengren kom ut från
ett ministerrådsmöte i EU och förklarade att hädan-
efter skulle Sverige rätta sig efter de rekommendatio-
ner och de sysselsättningspolitiska riktlinjer man själv
varit med om att fastställa.
De föreskriver att vi för att få till stånd fler jobb i
Sverige skall ställa upp ett konkret mål för en sänk-
ning av det totala skattetrycket liksom för uttaget av
skatt på arbetsinkomster.
Statsministern har på min fråga i EU-nämnden
förnekat att regeringen har tänkt om på denna punkt.
Men jag hoppas att näringsministern står fast vid sitt
uttalande. Eller var det bara prat?
Tror verkligen Björn Rosengren att den enorma
kapitalförstöring som en förtida avveckling av kärn-
kraften skulle utgöra befrämjar tillväxt, företagande
och jobb? Statsministern säger sig tro det. Det gjorde
också företrädaren som näringsminister, även om jag
inte är säker på att han gör det som direktör i Piteda-
lens sparbank uppe i det kalla Norrbotten. Men folket
tror det inte, företagarna tror det inte och facket tror
det inte heller.
Näringsministern är ju en gammal fackpamp. Vad
säger han till Industritjänstemannaförbundet i den en
gång egna organisationen TCO eller till Metall när de
oroar sig för jobben? Beror bristen på handling från
regeringens sida på att den inte får göra vad som
behöver göras för de båda stödpartierna till vänster?
De anföranden som har hållits här tyder verkligen på
att det skulle vara förklaringen.
De vill inte införa euron. De vill inte sänka skat-
ter. De vill inte avreglera arbetsmarknaden. I stället
vill de lagstifta om kortare arbetstid. De vill inte ut-
nyttja kärnkraften.
Då blir det ingen ökad tillväxt som kan ge fler
jobb och större välstånd. Då hjälper det inte att man
inrättat ett tillväxtdepartement. Då tvingas näringsmi-
nistern konstatera att trots allt hans prat fortsätter vi
att bli relativt sett fattigare här i Sverige.
</anforandetext>
<intressent_id>0245320188502</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>189533</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0949/#anf8</protokoll_url_www>
</anforande>
