<anforande>
<dok_hangar_id>2348721</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0946</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:46 Torsdagen den 28 januari</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>46</dok_nummer>
<dok_datum>1999-01-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>78F11510-9F4C-4332-A298-7E7A564D921E</anforande_id>
<anforande_nummer>70</anforande_nummer>
<talare>Socialminister LARS ENGQVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag delar Thomas Julins uppfattning
om värdet av artikeln. Det var bra att Kerstin Wigzell
skrev den. Hon påpekade framför allt att den lagstift-
ning som finns angående socialtjänsten, dvs. social-
tjänstlagen, är till sin konstruktion sådan att det är
möjligt för kommunerna att mera aktivt arbeta för de
människor som behöver socialtjänst.
Kerstin Wigzell pläderar egentligen inte för en
förändrad lagstiftning. Hon pläderar för den hållning
som vi har glömt under de senaste 5-10 åren. Social-
tjänstlagen utgick från den enskilda människan och
hans rätt till ett gott liv.
Under debatten de senaste 5-10 åren har koncent-
rationen legat på hälso- och sjukvårdslagen och pati-
enternas ställning. Vi bör - jag delar hennes uppfatt-
ning - diskutera hur vi ser till att den enskilda männi-
skan får större möjligheter och inflytande över soci-
altjänstens insatser. Det är möjligt att det går att
komplettera socialtjänstlagen med ytterligare regel-
verk för att stärka den enskilde individens ställning.
Men det viktigaste är att få en debatt i kommunerna
om vilket ansvar socialtjänstlagen ger kommunerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0763673691509</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>189399</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0946/#anf70</protokoll_url_www>
</anforande>
