2348717 GM0942 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:42 Onsdagen den 20 januari 1998/99 42 1999-01-20 00:00:00 (forts. från 1 §) Allmänpolitisk debatt Välfärdsfrågor 02D48521-29FF-473C-BC0E-F8B70BB83593 52 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd) kd Fru talman! Vad innebär välfärd? Är det aktie- marknadens aktörer som sätter välfärden på pränt genom kursuppgångar och störtdykningar på markna- den? Innehåller euron mer välfärd än den svenska kronan? Ett är säkert; det är inte ett välfärdsmått att regeringen låter föräldrar till barn med funktionshin- der vänta mellan ett och två år på besked om vårdbi- drag och assistansersättning. Vi kristdemokrater vill direkt föra 300 miljoner till detta. Det är inte välfärd att 750 000 människor under 1997 måste leva på socialbidrag. Välfärd är en nationell folkhälsa. Ingen skall behöva uppleva att vara Svarte Petter i välfärds- spelet och gå vilse i superdepartementslabyrinten. Välfärd innebär att den enskilda människan sätts i centrum. Det handlar om varje människas lika och unika människovärde. Det må vara att man erbjuder alla en meningsfull utbildning eller ett meningsfullt arbete, att man inte tillåter att våra familjejordbruk försvinner; de måste finnas kvar. Det må vara att man fullföljer FN:s barnkonvention och FN:s standar- dregler för personer med funktionshinder. Det största hotet mot den svenska välfärden är när våra företag tillåts flytta ut ur landet, när underleverantörerna inte längre blir intressanta och när den svenska företag- samheten inte tas till vara. Detta sker samtidigt som massarbetslösheten kostar 150 miljarder kronor plus förlorad självkänsla och framtidstro. Välfärd är att familjen erkänns som samhällets viktiga byggsten, också för att den ekonomiska utvecklingen skall bli långsiktigt positiv. Därför är det tragiskt, ja noncha- lant, att statsministern i regeringsförklaringen inte nämner familjen. Jag skulle genom socialminister Lars Engqvist vilja hälsa statsministern följande: Välfärd byggs inte, herr statsminister, genom att man tillsätter superdepartement och tror på tillväxt om inte ledningen fungerar och folk springer runt som skållade råttor utan att känna till sina mål eller arbetsuppgifter. Välfärd, herr statsminister, byggs inte genom att man faller i armarna på Vänstern och trot- sar valvindarna och svenska folket. Välfärd, herr statsminister, byggs inte genom att man byter ut mi- nistrar som vi bytte filmstjärnor när jag gick i skolan. Välfärd byggs i hemmet i samtalen runt köksbordet, i en skola som ges möjligheter och arbetsro, med ett arbete som känns meningsfullt, med ett trygghets- system värt namnet, med en äldreomsorg med vär- dighetsgaranti och med en sjukvård som ger tillit. Ett lands välfärd bygger på en god etik. Den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism är grunden för vår välfärd. Den kristdemo- kratiska välfärdsmodellen vilar på tre fundament: en stark ideell sektor, en offentlig sektor som stöd för individen och inte minst en väl fungerande privat sektor. Kristdemokraternas konkreta politik och vår bud- gets tio välfärdsbud har en prislapp med sig. Välfärdsbud nummer ett: ett så bra företagsklimat att landets företagare vågar satsa och nyanställa. Ut- över inkomstskattesänkningar och strukturella refor- mer föreslår vi satsningar på ca 28 miljarder kronor under den kommande treårsperioden. Välfärdsbud nummer två: mer tid för barn och gamla. Ett vårdnadsbidrag för barn mellan ett och tre år införs med 3 640 kr per månad, bostadsbidraget förstärks med 1 miljard. Kommunerna får mera i kassakistan så att de kan satsa på vård och omvård- nad. Välfärdsbud nummer tre: höjda och trygga pen- sioner. Pensionstillskottet höjs med 200 kr per månad och änkepensionerna återställs. Dagens socialförsäk- ringssystem är inte tillräckligt robust för att skapa ekonomisk trygghet. Välfärdsbud nummer fyra: värdig vård utan köer. Det var allas valbudskap. Nu föreslår vi 1,8 miljarder kronor utöver regeringens förslag under de komman- de åren för vården och skolan. Man skryter ibland med att Sverige, som inga andra länder, har klarat av att minska andelen av bruttonationalprodukten till sjukvård. Då måste frågan ställas: På vems bekost- nad? Samtidigt som kommuner och landsting nu börjar redovisa sina lokala hälsobokslut, ta fram mallar för hälsokonsekvensbedömningar och diskute- ra hälsoverktyg söker inte ungdomarna omvårdnads- och vårdutbildningar. Kristdemokraterna vill skapa 20 000 nya vårdplat- ser de kommande åren. Vi vill också att man skall diskutera från golvet hur sjukvården skall ske. Jag har ett bra exempel som jag tänker dela ut så småningom. Det gäller projektet "Med skaraborgaren i centrum". Där sägs just att: "Det politiska uppdragets viktigaste uppgift är att vara allmänhetens företrädare. Detta kräver ett politiskt arbetssätt som erbjuder en öppen dialog om vården mellan politiker och invånare". Då tror jag att vi skulle slippa begreppet klinikfärdiga. Välfärdsbud nummer fem: fler lärare i grundsko- lan. 20 % neddragningar i skolan har drabbat grund- skolan hårt. Jag tycker att det är fel av regeringen att använda Skolverket som sin förlängda arm för att gå ut och pricka hårt arbetande rektorer och piska upp en negativ stämning bland folk mot rektorer. Det måste ju vara den kommunala ledningen och skolplanen som skall angripas, inte rektorer som arbetar 70 tim- mar i veckan. Välfärdsbud nummer sex: en skattepolitik där alla får behålla mer av sin lön. Grundavdraget höjs suc- cessivt. År 2000 är skattelättnaden för alla inkomstta- gare uppe i ca 310 kr per månad. Att få behålla en större del av sin lön bryter bidragsberoendet och vi kan klara att vara mer generösa med socialbidragen. Välfärdsbud nummer sju: sänkt skatt på boende. I dag kan endast 60 % av antalet hushåll med hemma- varande barn ge varje barn ett eget rum. Boendekost- naderna mätt som andel av hushållens disponibla inkomster är ca 30 %. Välfärdsbud nummer åtta: ett återupprättat rätts- väsende. 1997 polisanmäldes ca 1 700 våldtäkter varav 77 % betraktades som fullbordade. Var finns domarna? Jag får svar i en interpellationsdebatt på tisdag. Rättsväsendet får av oss ett tillskott på 380 miljoner kronor. Välfärdsbud nummer nio: en ökad miljösatsning och bättre villkor för jordbruket. Jordbruket måste få konkurrera på lika villkor. Sedan har vi allergisane- ring av innemiljön som direkt skall tillföras 200 mil- joner kronor. En nyligen framlagd rapport från 220 skolor visade på ett stort antal innemiljöproblem som innebär hot mot elevers hälsa och därmed välfärd. Välfärdsbud nummer tio: jordens fattigaste. De måste ges bättre utvecklingsmöjligheter. Vi vill ha 1,7 miljarder kronors höjning. Jag skulle nu kunna tala länge om rapporten Liv till åren som bl.a. Folkhälsoinstitutet och Bengt Wramner har varit med om att ta fram. Den hade jag egentligen velat ge Göran Persson på 50-årsdagen. Liv till åren visar hur livet kan bli rikt också när man kommer vidare efter ytterligare 15 år och passerar 65. Men jag hinner inte det, för jag känner att jag vill använda min återstående tid till att rikta mig direkt till socialminister Lars Engqvist. Det handlar om en viktig samverkan mellan för- säkringskassa och vård med gemensamma mål och en gemensam ekonomisk pott. Det är en finansiell sam- verkan som har varit mycket framgångsrik som kallas FINSAM. Det beslut som riksdagen har fattat på grund av regeringens proposition ger bara möjlighet att medge försäkringskassorna en något friare an- slagsanvändning inom begränsade ekonomiska ramar. Skall vi förändra i framtiden så måste riksdagsbeslu- tet ge nödvändiga redskap så att vi kan förvalta de här betydande beloppen. Sjukvården skulle kunna tillfö- ras 3 miljarder kronor och Västra Götaland 500 mil- joner kronor utan extra samhällsinsatser. 0191823608408 N 2010-01-01 00:00:00 188491 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0942/#anf52