<anforande>
<dok_hangar_id>2348716</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0941</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:41 Tisdagen den 19 januari</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>41</dok_nummer>
<dok_datum>1999-01-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1998/99:50 om mil- jökrav vid upphandling</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>DCA74877-5675-4E38-B260-433433693714</anforande_id>
<anforande_nummer>7</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ERIK ÅSBRINK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Både Gudrun Lindvalls och Carina
Häggs frågor är av den karaktären att jag i dag inte
kan ge ett fullständigt och klargörande svar. Jag har i
mitt första svar hänvisat till den pågående processen
inom EU, där vi har ställt en rad frågor. Vi begär
klargörande, och vi kommer också, om det behövs,
att kräva ändringar för att tillgodose högre miljökrav.
Den processen måste ha sin gång, därför kan jag inte
nu ge ett definitivt svar på exempelvis frågan om de
ekologiskt hållbara livsmedlen.
Jag har pekat på att om det finns ett direkt sam-
band mellan miljökrav och föremålet för upphandling
går det helt klart att väga in miljöfaktorer vid offent-
lig upphandling. Men den möjligheten föreligger inte
vid mera indirekta samband, dvs. om miljöaspekterna
kommer in vid transport eller i produktionsprocessen.
Det är det vi vill ha klarlagt, och om vi inte får ett
tillfredsställande svar kommer vi att vara beredda att
verka för ändringar i det här avseendet. Det är det
svar jag kan ge och jag hoppas, som sagt, att vi kom-
mer att få en ökad klarhet under loppet av det här
året.
Sedan vill jag säga till Gudrun Lindvall, som tog i
ganska mycket i början av sitt förra inlägg, att det jag
sade inte på något sätt skall uppfattas som att jag
anklagar Miljöpartiet för att vara slösaktigt. Jag har
mycket goda erfarenheter av samarbetet med Miljö-
partiet sedan i höstas. Jag kan gärna säga offentligt att
Miljöpartiet har visat utomordentligt stor förmåga att
hushålla inte bara med miljön utan också med pengar
och att långtifrån slösa med skattebetalarnas pengar.
Om det finns någon som slösar har jag i varje fall inte
sett det i nämnvärd utsträckning hos Miljöpartiet.
Jag skulle beskriva saken så här: Till mycket stor
del går hushållning med naturresurser och hushåll-
ning med ekonomiska resurser hand i hand. Man kan
säga att ekonomi och ekologi inte bara låter lika när
man uttalar orden, det handlar i stor utsträckning
också om samma synsätt, att hushålla med knappa
resurser. Därför tror jag inte att det är särskilt svårt att
förena ett ekonomiskt och ett ekologiskt synsätt. Jag
skall inte påstå att de i livets alla skiften är identiska.
Det vore väl att ta i. Men mycket långt är det ändå
fråga om ett gemensamt synsätt.
Jag håller också helt med om det Gudrun Lindvall
sade, att det inte är billigt att köpa dåliga produkter.
Det skulle kunna bli dyrare. De kan vara av mycket
sämre kvalitet. Det är inte heller så att miljövänliga
produkter är sämre eller dyrare i andra avseenden. Jag
tror att vi i stor utsträckning bärs fram av samma
synsätt.
Jag vill gärna fortsätta att arbeta i den riktning
som den här debatten ger uttryck för. Men som jag
sade förut, i internationellt samarbete går det ibland
lite långsammare än man skulle önska. Men det finns
inget annat alternativ än att gå vidare med detta. Det
skall vi göra i EU-sammanhang och även i andra
internationella forum.
</anforandetext>
<intressent_id>0894934958205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>188345</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0941/#anf7</protokoll_url_www>
</anforande>
