2348716 GM0941 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:41 Tisdagen den 19 januari 1998/99 41 1999-01-19 00:00:00 Svar på interpellation 1998/99:50 om mil- jökrav vid upphandling interpellationsdebatt D53AFCB9-0E0D-4A65-9C00-3F6B05ED5FEC 4 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) s Fru talman! Jag har stor sympati för det miljöen- gagemang som både Gudrun Lindvall och Carina Hägg visar i den här debatten och kan i mycket stor utsträckning dela det. Men jag ser det ändå som vik- tigt att klargöra syftet med att vi har regler för offent- lig upphandling. Det handlar naturligtvis om att yt- terst hantera skattebetalarnas pengar så effektivt och resurssnålt som möjligt. Det är mycket stora pengar som vi förvaltar genom stat, kommun och landsting, och det är ett ansvar för oss politiker att se till att det inte slösas med de pengarna, att de inte används på ett ineffektivt och olämpligt sätt. Ett huvudsyfte med reglerna för upphandling är just att säkerställa att så sker. Jag menar att det är ett viktigt syfte som vi måste bibehålla också i framti- den. Sedan är det ett relativt nytt inslag, som jag till fullo har sympati för, att vi nu också väger in miljö- mässiga hänsyn - och kanske kommer att göra det i allt större utsträckning. Det får dock inte innebära att vi åsidosätter det ursprungliga syftet med offentliga upphandlingsregler. Där finns det, Gudrun Lindvall, en skillnad mellan den offentliga sektorn och den fria marknaden, som ju Gudrun Lindvall åberopar och som vi skulle efterlikna. När det gäller den fria mark- naden hanterar människor sina egna pengar och får ta eventuella konsekvenser av sina mer eller mindre kloka beslut. Den offentliga sektorn hanterar andras pengar. Det är därför som vi har de här reglerna och det är därför som man inte kan sätta likhetstecken mellan offentlig sektor och aktörer på en marknad. Jag anser att det är viktigt att ha de här reglerna. Jag anser också att de principer som gäller inom EU om icke-diskriminering och fri rörlighet på den inre marknaden är viktiga och skall upprätthållas också i framtiden. Jag har redogjort för vad som pågår i Sverige och i EU samt våra försök att få större klarhet på det här området. Det handlar då kanske inte bara om att få större klarhet i hur reglerna är utan också om att, om så behövs, ändra reglerna. Det är en process som jag räknar med kommer att ge oss ökad klarhet under detta år. Sedan är det så med allt internationellt samarbete att det ofta går långsammare än man vill. Sverige är ju, och det kan vi i och för sig vara glada över, ett av de länder som driver på hårdast i miljösammanhang. Vi har högre ambitioner än de flesta andra länder, såväl i EU som utanför EU. Detta kan vi vara stolta över. Samtidigt kan vi beklaga att det bromsas på sina håll. Men detta kan inte vara ett argument för att vi skall träda ur det samarbetet eller försöka tro att vi kan lösa det här helt och hållet på egen hand. Miljöfrågorna är till sin natur extremt internatio- nella. Miljöproblemen stannar ju inte vid nations- gränserna. Därför ser jag inget alternativ till att fort- sätta att arbeta internationellt i EU och i andra sam- manhang. Det har också den fördelen - nackdelen är att det ibland går lite långsamt - att vi kan påverka andra länder. Vi kan påverka beslut som fattas i inter- nationella organisationer. Jag är övertygad om att utvecklingen går åt rätt håll, även om vi skulle vilja att den gick fortare. Carina Häggs fråga om harmonisering mellan EU- regler och vad som återfinns i internationella han- delsavtal kan jag inte riktigt bedöma i alla dess as- pekter. Men naturligtvis ser jag det som en strävan som vi från svensk sida bör ha att så långt som möj- ligt också i internationella handelsavtal tillämpa det synsätt som vi har nationellt och i EU-sammanhang. 0894934958205 N 2010-01-01 00:00:00 188342 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0941/#anf4