<anforande>
<dok_hangar_id>2348716</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0941</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:41 Tisdagen den 19 januari</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>41</dok_nummer>
<dok_datum>1999-01-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1998/99:80 om kul- turmoms för nöjesparker</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>96EF01B9-1CB3-4D31-941A-7A16916E7325</anforande_id>
<anforande_nummer>12</anforande_nummer>
<talare>Finansminister Erik Åsbrink (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Den här diskussionen visar på svårig-
heterna när man börjar tillämpa olika skattesatser
inom ett och samma system - i det här fallet mervär-
desskatten. Det är ingen hemlighet att jag är skeptisk
mot den typen av differentiering som vi redan har.
Det är lätt att finna gränsdragningsproblem. Detta är
ett exempel. Man kan naturligtvis hävda att det är
orättvist att nöjesparker har en annan skattesats än
cirkusar eller konserter. Men de problemen upphör
inte om vi flyttar nöjesparkerna från den ena skatte-
satsen till den andra. Mängder av andra gränsdrag-
ningsproblem kommer att pekas ut. Det går säkert att
för ett antal nöjesinrättningar hävda att det är förfär-
ligt orättvist att nöjesparkerna får betala endast 6 %
moms medan de andra får betala 25 %.
Detta leder mig till slutsatsen att vi skall vara ut-
omordentligt återhållsamma med den typen av diffe-
rentiering. Den skapar gränsdragningsproblem, den
skapar orättvisor, den skapar möjligheter till fusk.
Med flera skattesatser att välja mellan finns det alltid
starka strävanden att definiera sin verksamhet på ett
sådant sätt att den åtnjuter en lägre skattesats. Det i
sin tur leder till större krav på kontroll och administ-
ration, dvs. mer byråkrati och kostnader att kontrolle-
ra och administrera ett sådant system.
Det som gör att jag inte vill medverka till en så-
dan förändring är ju att det handlar om skattebortfall
som vi inte har råd med eller har någon finansiering
till. Det är riktigt att anläggningarna sysselsätter
ganska många människor. Man kan möjligen vända
på steken och säga att det tyder på att verksamheten
trots allt inte fungerar så förfärligt uselt trots den
högre momssatsen.
Vi har nu inlett skatteöverläggningar med övriga
partier i riksdagen. Överläggningarna är öppna i den
meningen att det inte finns någon skattefråga som på
förhand är förbjuden att diskuteras. Om denna fråga
kommer upp till diskussion vet jag inte. Den har inte
gjort det ännu. Men det finns en möjlighet att diskute-
ra allt som rör sig inom skattepolitikens domäner.
Sedan får vi se om det går att nå fram till en uppgö-
relse, dvs. vad den skall innehålla och väga alla de
krav som reses på sänkta skatter mot varandra - de är
många kan jag försäkra. Sedan får vi prioritera hårt
och ta det som vi har råd med, dvs. kan finansiera,
och det som förhoppningsvis ger mest positiva ef-
fekter på tillväxt och sysselsättning.
</anforandetext>
<intressent_id>0894934958205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>188350</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0941/#anf12</protokoll_url_www>
</anforande>
