2348715 GM0940 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:40 Fredagen den 18 december 1998/99 40 1998-12-18 00:00:00 Statsbudget för budgetåret 1999 D6ED97D4-4F29-4B68-B6D7-0163D34A2D8E 1 LARS TOBISSON (m) m Fru talman! Normalt brukar fastställandet av statsbudgeten betraktas som en ren formsak av kam- marens ledamöter, angelägna om att snabbt få sjunka in i julefriden. Jag inser att jag bryter mot konvenan- sen, när jag så här i höstriksdagens sista ärende slår an en skiljaktig, kritisk och varnande ton. Men vi moderater har till finansutskottets betän- kande nr 10 fogat ett särskilt yttrande, där vi konstate- rar att statsbudgeten för 1999 vilar på felaktiga grun- der. Redan när regeringen lade fram budgetproposi- tionen i oktober stod det klart att den bedömde de ekonomiska utsikterna alltför ljust. Detta har sedan den borgerliga oppositionen hävdat under höstens budgetarbete här i riksdagen men inte vunnit gehör för. Sedan utgiftsramarna fastställts medgav regering- en i fredags att den ekonomiska tillväxten inte blir några 3 %, vilket var bedömningen i budgetproposi- tionen, utan 2,2 %. Vidare erkände regeringen att målet att få ned den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000 inte kommer att nås. Den beräknas nu bli 5,3 % år 2000 och inte komma ned till 4 % ens påföljande år. Erfarenhetsmässigt mer träffsäkra bedömare har samtidigt redovisat prognoser som förutser en betyd- ligt sämre tillväxt och större arbetslöshet än vad rege- ringen ännu så länge kommit fram till. Regeringen skyller den väntade avmattningen på den internationella utvecklingen. Men Sveriges eko- nomiska problem är i allt väsentligt hemmagjorda. Det framgår av att vi successivt förlorar i välstånd jämfört med andra länder. Regeringen har försummat att utnyttja den tidigare konjunkturförbättringen till att vidta åtgärder mot strukturfelen i Sveriges ekono- mi, främst de höga skatterna och regleringarna på arbetsmarknaden. Jämviktsarbetslösheten kan bedö- mas motsvara den höga nivå som nu råder. I går bröt de s.k. tillväxtsamtalen samman. Ar- betsmarknadens parter kom inte överens. LO kunde inte förmå sig till att mjuka upp de stelheter som hämmar den ekonomiska tillväxten och tillkomsten av nya jobb. Därmed uteblir den tilltänkta draghjäl- pen för regeringen Persson. Enda reaktionen hittills är att en av de båda pratministrarna till nästa år kallat till - ja, just det - överläggningar. Det är ofrånkomligt att svagare tillväxt och större arbetslöshet leder till lägre statsintäkter och högre statsutgifter, vilket försämrar budgetsaldot. I den statsbudget som nu skall fastställas finns ett överskott på 16 miljarder. Men i går meddelade Ekonomistyr- ningsverket, som ändå inte hunnit beakta regeringens senaste prognosneddragning, att det i stället blir ett underskott på ca 14 miljarder. Utan att balans någon- sin uppnåtts i statsfinanserna börjar nästa år såväl det faktiska som det underliggande budgetunderskottet att öka - tvärtemot allt regeringens tal om att det nu skall amorteras på statsskulden och att det t.o.m. kan bli pengar över för överföringar till hushållen. Till betydande del beror försämringen av budget- saldot på försvagningen av den svenska kronan - den försvagning som statsministern för några dagar sedan på ett för omvärlden utmanande sätt förklarade hade varit bra för Sverige. Regeringens oförmåga till ledarskap beträffande införandet av euron och det därav följande svenska utanförskapet slår rakt in i statsbudgeten. Och samti- digt som detta konstateras förbereder regeringen ett konvergensprogram till EU som vill ge intryck av att problemet med den svängiga och svaga kronan inte existerar. Fru talman! Under hösten har varslen stått som spön i backen. Stora företag har beslutat flytta hu- vudkontor eller forskningsavdelningar utomlands. Det är uppenbart att det nödvändiga strukturella re- formarbetet inte kan skjutas på framtiden. Men fi- nansministern har meddelat att några nya förslag inte kommer förrän i vårpropositionen i april, vilket bety- der att riksdagen kan fatta beslut tidigast i mitten av juni, dvs. om ett halvår. Det duger inte! Omläggningen av den ekonomiska politiken måste påbörjas genast, med sikte på både den väntade konjunkturdämpningen och - än viktiga- re - de strukturella svagheterna i den svenska ekono- min. Från moderat håll har vi begärt att regeringen inför riksdagen före juluppehållet skulle redovisa vilka åtgärder den ämnar vidta för att inte fallet i jobb och välfärd skall bli ännu större. Något sådant besked har inte avhörts. Tvärtom har statsråden varit alldeles ovanligt osynliga i kammaren under de senaste da- garnas budgetdebatter. Däremot läser vi i Dagens Nyheter i dag en arti- kel, som visar att Sverige styrs av personer som lever i en skenvärld. Rosenröda drömmar blandas med omoget gröna påfund. En parlamentariskt svag soci- aldemokratisk regering utan idéer om framtiden låter tydligen sin politik bestämmas av uttalat tillväxt- och Europafientliga krafter på marginalen i samhällsde- batten. Strax skall alltså riksdagen åtskiljas för juluppe- hållet. Men vårt lands problem finns kvar. Vi lägger en förlorad höst bakom oss. Det mesta tyder på att vi går mot en förlorad vår. Under 1999 kommer behovet av tillväxt- och Europainriktad politik att växa ytter- ligare. Men Sveriges regering står illa rustad för att ta sig an de utmaningar som nu tornar upp sig. Det behövs, fru talman, inga fler utredningar, inga fler tillväxtsamtal. Vad som behövs är politiska be- slut, ett ledarskap. Om inte regeringen förmår samla sig till handling, tar den på sig ett mycket stort an- svar. Vi i den borgerliga oppositionen kommer under alla omständigheter att driva på för att riva bort hin- der för en tillväxt som ger välstånd och nya jobb. (Applåder) I detta anförande instämde Mats Odell (kd), Ca- milla Dahlin-Andersson (fp), Göran Hägglund (kd), Barbro Westerholm (fp), Mikael Odenberg (m), Stig Rindborg (m), Bertil Persson (m), Margit Gennser (m), Liselotte Wågö (m), Inger René (m), Berit Adolfsson (m), Björn Leivik (m), Ola Karlsson (m), Lars Björkman (m), Patrik Norinder (m), Rolf Gun- narsson (m), Anne-Katrine Dunker (m), Per-Richard Molén (m), Ola Sundell (m), Anders Sjölund (m), Olle Lindström (m) och Elizabeth Nyström (m). 0245320188502 N 2010-01-01 00:00:00 188328 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0940/#anf1