2348714 GM0939 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:39 Fredagen den 18 december 1998/99 39 1998-12-18 00:00:00 Jord- och skogsbruk m.m. EA89F3D3-AA47-4DD3-AA0B-6598C58FE051 27 INGE CARLSSON (s) s Herr talman! Harald Nordlund efterlyste jord- bruksministerns närvaro i kammaren. Jag vill bara tala om att hon gör ett bra jobb här hemma, men hon gör också ett väldigt bra jobb nere i EU. Just nu be- finner hon sig på ministerrådet nere i EU. Harald Nordlund får ta debatten med oss övriga ledamöter i utskottet. Herr talman! Vad gäller det aktuella välskrivna betänkandet kan vi som står bakom majoritetsförsla- gen konstatera att de borgerliga partierna är oense om jordbrukspolitiken och jordbruksbudgeten för 1999. Jag skall återkomma och informera om några av de skillnader som finns redovisade mellan de borgerliga partierna. Först vill jag säga, och det tycker jag är viktigt, att vi alltid i vårt utskott haft en ambition att så långt som möjligt bli överens om de viktiga frågor som berör vår näring. Nu har situationen tyvärr förändrats. Vad är då skälet till det? Jag ser det så här. Vi har fått en ny ordförande - Dan Ericsson, Kristdemokraterna. Han och hans parti har lagt fram en populistisk budgetpolitik som inget av de seriösa partierna kan ställa sig bakom. Vi anser dock att kd och Dan Ericsson vilseleder bönderna på ett mycket gravt sätt när de hävdar att de skall stärka böndernas ekonomi med 2 miljarder kronor för 1999. De senaste veckorna har miljö- och jordbruksut- skottets ordförande Dan Ericsson i egna tidningsar- tiklar och intervjuer riktat stark kritik mot oss social- demokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Att han riktar sin kritik mot oss beror på att de övriga borgerliga partierna har förkastat kristdemokraternas förslag. Jag skall begränsa mig till att referera till Dan Ericssons uttalande i tidningen Land från den 11 december. Det handlar naturligtvis om den Björkska utredningen, som inte har vunnit gehör. Ordförande Dan Ericsson, Kristdemokraterna, är upprörd och har öppet gått ut i medierna och beklagat hur frågan har hanterats. Jag citerar följande ur artikeln: "Konfrontationen är tydlig i utskottet om hur man ser på jordbrukets framtid långsiktigt trots det unikt utsatta läge som Sveriges bönder nu befinner sig i, framhåller han. Moderaterna, kristdemokraterna, centern och folk- partiet har därför skrivit en gemensam motivreserva- tion - - - mot regeringen och dess bundsförvanter. Utskottet borde ha tagit tre akuta beslut, att lyfta av skatteryggsäcken, med bland annat elskatten, att ge statliga medel för skördeskador och att ge exportstöd för griskött till Ryssland, anser Dan Ericsson." Vi kan konstatera att Dan Ericsson inte fick med de övriga partierna på att ge statligt bidrag för grisköttexport till Ryssland. Huvudskälet är att vi tillhör EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det är sålunda där som man behandlar och beslutar om ex- portbidrag. Denna vecka har man också beslutat om just bidrag till den här näringen. Dan Ericsson vet mycket väl att frågan om den s.k. skatteryggsäcken är en skattefråga. Förra veckan diskuterades skattefrågorna med anledning av fi- nansutskottets betänkande 1. Jag har läst betänkandet och era förslag om skattesänkningar. Jag har också läst protokollet. Jag kan konstatera att ingen av era företrädare i finans- eller skatteutskottet med ett ord nämnde "ryggsäcken". Folkpartiet, som också står bakom reservation 2 i vårt betänkande om denna skatt, har inte ens skrivit någon motion. Det var bara Centerpartiet som följde upp sin motion med en avvikande mening i finansut- skottets betänkande nr 1. Moderaterna och kristde- mokraterna prioriterade en mängd andra skattesänk- ningar. Man kan ju undra varför ni är så splittrade mellan de olika utskotten. Herr talman! Om "ryggsäcken" vill jag säga föl- jande: Vi socialdemokrater anser att jordbruket är en framtidsnäring. I regeringsförklaringen betonades att ett konkurrenskraftigt jordbruk är en viktig faktor för att motverka avfolkningen av landsbygden. Jordbru- ket och de andra näringarna skall ges likvärdiga vill- kor. Gunnar Björks utredning, som vi socialdemo- krater tillsatte, har remissbehandlats. Regeringen överväger nu vilka åtgärder som kan vara aktuella. Vad gäller frågan om lantbrukets energibeskatt- ning vill jag säga att det för närvarande pågår en allmän översyn av energibeskattningen inom Rege- ringskansliet. Förslag till åtgärder kommer att läggas fram i början av nästa år. Först därefter kan regering- en ta ställning till vad som bör göras. Styrande för ställningstagandet kommer bl.a. att vara det som sagts i regeringsförklaringen om jord- brukets villkor. "Ryggsäcken" skall bli lättare. Jag vill säga att speciellt vi socialdemokrater i miljö- och jordbruksutskottet vill att man i första hand finner en lösning på frågan om energiskatten. Om skörden vill jag säga följande: Årets skörde- skador har varit omfattande i vissa delar av vårt land. Jordbruksminister Margareta Winberg har tillsatt en arbetsgrupp under ledning av departementsrådet Dag von Schantz. I gruppen ingår också företrädare för Lantbrukarnas riksförbund, Statens jordbruksverk och Trädgårdsnäringen. Gruppens uppdrag blir att kartlägga omfattningen av de ekonomiska förlusterna till följd av 1998 års skördeskador. Särskilt skall man se på drabbade regi- oner och enskilda jordbruksföretag. Gruppen skall också analysera eventuella skillnader vad gäller situ- ationen för företag med olika produktionsinriktningar. Man skall även presentera möjligheter för berörda företag att klara den uppkomna situationen. Uppdra- get skall redovisas senast den 26 februari 1999. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att denna kartläggning görs så skyndsamt som möjligt. Vi vet att det är angeläget för många enskilda bönder att vi hittar en lösning till de problem som har upp- stått. Vi tycker också att det är viktigt att gruppen har sammansatts med syftet att få en bred representation av företrädare för näringen. Även om läget är besvärligt för många bönder vi- sar statistiken att årets skörd ligger 8 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren. Men många enskilda har som sagt råkat illa ut, och vi ser fram emot att kunna få hjälpa till när utredningen är färdig. I reservation 2 tas också frågan upp om den för- ändrade lönsamheten inom animalieproduktionen. Vi är medvetna om att situationen är besvärlig för grisproducenterna, och jag vill ge en bakgrund till detta. De just nu låga priserna beror på en extremt god tillgång på griskött på EU-marknaden. Denna beror dels på en ökad produktion, en effekt av tidiga- re höga priser, dels på att viktiga exportmarknader som Japan och Ryssland varit helt eller delvis stängda för export. Marknaden för svinkött präglas av ständiga svängningar, ett faktum som varje producent måste leva med och försöka planera för. År 1997 blev ett mycket bra år med rekordhöga avräkningspriser på grund av svinpestutbrott i bl.a. Holland och Tyskland. Under 1998 är förhållandet det motsatta. Att sväng- ningarna blev så kraftiga beror kanske på de väldigt höga priser som föregick sänkningen. Men det finns ett ljus i tunneln. Priserna kommer med största sannolikhet att gå upp igen. EU- kommissionen förutspår i sina marknadsanalyser uppåtgående priser redan under 1999. Rysslands marknad kommer på sikt att återhämta sig, och nyli- gen har även exportbidragen till Ryssland höjts kraf- tigt. EU:s jordbruksråd har i början av denna vecka beslutat om livsmedelsbistånd till Ryssland. Det handlar om 100 000 ton griskött, vilket är betydande kvantiteter. Det motsvarar cirka en sjättedel av den totala EU-exporten. Denna åtgärd bör också leda till ökade priser. I ett längre perspektiv kan vi se att de enligt förslagen i Agenda 2000 kraftigt sänkta spannmålspriserna kommer att minska en av de största utgiftsposterna för svinproducenterna. Om man jämför de svenska svinproducenterna med flera andra utifrån det sätt på vilket vi sköter djuren här i landet, tror vi att även det kommer att gagna våra möjligheter både att sälja på den svenska marknaden och att kunna exportera. Det finns mer att säga om det här, men jag skall nu övergå till att belysa lite av de budgetskillnader som föreligger i det här betänkandet. Moderata samlingspartiet har samma totalbelopp som vi socialdemokrater, Vänstern och Miljöpartiet. Moderaterna sänker anslaget till Jordbruksverket med 5 miljoner kronor och höjer motsvarande till skogsvården. Jag tycker att man kan säga att det här är felräkningspengar. Centerpartiet vill öka exportfrämjande åtgärder med 30 miljoner kronor utöver majoritetsförslaget, som är på 15 miljoner. Som vi ser det ligger alltid huvudansvaret för export- och marknadsföringsåtgär- der på näringen. Regeringen vill emellertid genom att främja exportsatsningen bidra till en positiv utveck- ling inom den här sektorn, och det är därför vi har höjt anslaget under det kommande året. Folkpartiet står i en särklass när det gäller ned- dragningar, speciellt på Statens jordbruksverk. Man föreslår sålunda en neddragning på 111 miljoner kronor. Det totala anslaget till verket är 229 miljoner kronor. Jag vill fråga: Hur många människor vill ni avskeda från Jordbruksverket? Är det 200 eller är det 300? Sedan, herr talman, har vi det stora problemet: Kristdemokraterna. Det är det parti som fullständigt skiljer ut sig från oss andra. Inte på mindre än 15 olika anslagsposter har man en avvikande uppfatt- ning. Kristdemokraterna påstår att de vill höja ansla- gen i vår budget med 1 568 000 000 kr. När det gäller EU:s direktbidrag till arealbidrag och djurbidrag är regeringens förslag 3 650 000 000 kr. Alla partier utom Kristdemokraterna står bakom denna bedöm- ning. De vill lägga på ytterligare 1 350 000 000 kr. Om jag skulle vara snäll mot Dan Ericsson kunde jag säga att det här nog bygger på ett missförstånd från hans sida. Men Dan Ericsson har i valrörelsen varit ute i olika sammanhang och lovat mycket. Han har varit i skogs- och mellanbygden och på möten sagt till bönderna: Röstar ni på oss skall jag lägga fram förslag om ytterligare 50 miljoner kronor till er. Han har fjällvandrat och träffat samer, och dem har han också lovat stora förbättringar. Kristdemokraterna har föreslagit katastrofersätt- ning trots pågående utredningar. Man har sagt till avbytarna att om vi får era röster kommer vi att se till att ni får ytterligare 30 miljoner till avbytarverksam- heten. Som sades nyss har vi tillsammans med LRF kommit överens om att inte ha kvar detta statliga system. Jag måste säga att vi alla tar avstånd från den po- pulistiska och felaktiga syn som Kristdemokraterna har i årets budget. Jag vill, herr talman, yrka bifall till hemställan i miljö- och jordbruksutskottets betänkande 1 och av- slag på samtliga reservationer. I detta anförande instämde Michael Hagberg (s). 0270681733602 N 2010-01-01 00:00:00 188273 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0939/#anf27