2348714 GM0939 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:39 Fredagen den 18 december 1998/99 39 1998-12-18 00:00:00 Jord- och skogsbruk m.m. 748DE57A-B6CB-415F-BF8D-B2AC600593A0 2 INGVAR ERIKSSON (m) m Fru talman! När vi i dag skall behandla miljö- och jordbruksutskottets betänkande 1998/99:MJU1 gäl- lande förslagen i budgetpropositionen för 1999 kan vi konstatera att svenskt jordbruk har gått in i en av de värsta kriserna i historien. Jag kan gå tillbaka minst 30 år i tiden då jag själv var mycket aktiv i LRF och själv kunde konstatera att svenskt jordbruk då var i farozonen. Nu är vi i samma situation. Och frågan är om det inte är värre. Vi skall alltså behandla ärenden i budgetproposi- tionen som rör svenskt jordbruk och skogsbruk m.m. Riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater- na, vänsterpartisterna och miljöpartisterna har i beslut i riksdagen den 2 december antagit ramarna för dessa utgiftsområden. Vi konstaterar att de har antagit ra- mar som vi inte kan ställa oss bakom. Inom livsmedelssektorn förordar vi i motioner bättre villkor för att denna näring skall kunna bli en framtidsnäring. Regeringen talar om det, men den gör ingenting för att åstadkomma detta. Vi har närmare 275 000 sysselsatta i livsmedelsbranschen. Det rör sig om över 112 000 i jordbruket och ca 70 000 i livsme- delsindustrin. Vi har också förnödenhetsindustrin där det rör sig om närmare 90 000 sysselsatta. En bibehållen primärproduktion av jordbruksvaror anser vi moderater är en förutsättning för att vi skall kunna bibehålla jobben inom livsmedelsindustrin. Det är, som ordföranden i utskottet tidigare har sagt, väldigt alarmerande att regeringen, som i alla andra sammanhang talar om sysselsättningen och vikten därav, inte gör någonting för att bibehålla det som man själv kallar för en framtidsnäring. Här krävs det en förändring, och det snabbt. Vi menar att ett konventionellt, miljömässigt håll- bart och ekonomiskt bärkraftigt jordbruk behövs i framtiden som en bas för svensk livsmedelsproduk- tion och som en garant för landsbygdens överlevnad. Tyvärr saknas, menar vi, helt och hållet en långsiktig strategi inom regeringspartiet. Vi upplever nu att också Miljöpartiet och Vänstern hakar på och inte vågar stå fast vid vad de tidigare har sagt i de här sammmanhangen. I en rad motioner föreslår Moderata samlingspar- tiet dessutom skattesänkningar som leder till bättre konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter inom svensk livsmedelsproduktion samt förbättrade livsbe- tingelser på landsbygden. Vi redovisar detta i ett särskilt yttrande. Lönsamheten är, som sagt, nära nog obefintlig inom fläsk- och köttproduktionen och har blivit sämre inom mjölk- och äggproduktionen. Årets skördeutfall blev på många håll mycket dåligt på grund av som- marens och höstens rekordstora regnmängder. En- skilda lantbrukare i olika delar av landet, från norr till söder, har gjort stora förluster. Arbetsinkomsten har i väldigt många fall helt spolierats för det här året. Sviterna kommer att kännas i många år framöver. Särskilt svårt är läget för de unga nystartade lant- brukare som har trott på framtiden, men också för många andra som har investerat och satsat inför framtiden. Man har trott på regeringens årliga tal om livsmedelsbranschen - "jordbruket och livsmedelsin- dustrin som en framtidsnäring" - men man har blivit lurad. För närvarande slaktas många suggor i landet ut, vilket leder till att smågris- och fläskproduktionen framöver kommer att minska kraftigt. Mjölkkobesätt- ningar avvecklas, inte minst beroende på att många producenter inte sett det som ekonomiskt försvarbart att göra de investeringar som krävs för att få djurstallarna godkända. Fabrikspotatisproduktionen och oljeväxtproduktionen viker. Problemen ökar också inom övrig vegetabilieproduktion. Detta i sin tur leder till att den svenska livsme- delsindustrin, trots kraftiga rationaliseringsåtgärder, nu tappar produktion och lönsamhet. De flesta kost- naderna blir alldeles för höga då de slås ut på en minskad produktion. Orsaken till dagens allvarliga situation inom branschen ligger främst i den kraftiga konkurrenssnedvridning till svenska producenters nackdel som ligger i vad jag brukar kalla för politiska kostnader - skatter och avgifter som drabbar svenska producenter men som inte har sin motsvarighet i andra konkurrerande länder. Självklart är det omöjligt att konkurrera med denna tunga ryggsäck i en mark- nadssituation som under en ganska lång tid har präg- lats av överskott, och därför låga priser. Var och en måste inse det orimliga i att den svenske bonden exempelvis tvingas betala 2 670 kr per kubikmeter dieselolja i skatt när den danske bon- den kommer undan med 190 kr för samma kubikme- ter olja. Vi tycker att det är självklart att det leder till olön- samhet och konkurrenssnedvridning när den svenske bonden tvingas betala mineralgödselskatter, energis- katter och kartavgifter och för djurdataregister som inte har sin motsvarighet på andra håll. Vi moderater har länge hävdat och påtalat det orimliga i den svenska särbeskattningen och har ock- så tidigare föreslagit sänkta dieselskatter med 1 700 kr per kubikmeter samt samma energiskatter på lantbruksföretagen som inom industrin och sänkta skatter på bensin och eldningsolja. Vi har gått emot kartavgifter och vi har också velat få ned kostnaderna vad gäller djurdataregistret. Vi ser det som helt nödvändigt att företagen inom den svenska livsmedelsbranschen, jordbruket och livsmedelsindustrin, skall få konkurrera på samma villkor som andra bönder och industrier på motsva- rande områden i övriga EU. Mot bakgrund av branschens betydelse och om- fattning är det obegripligt att regeringen, Vänsterpar- tiet och Miljöpartiet inte tycks vara beredda att ta sitt ansvar för branschens möjligheter till utveckling och expansion. Man nonchalerar än så länge den statliga utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige, den s.k. Björkska utredningen. Utredaren visar utifrån gjorda jämförelser på en lång rad orimligheter. Det finns ingen kvävegödselskatt i Danmark och Finland. Samma sak gäller för fosforgödsel. För eldningsolja är skatten i Sverige 1 800 kr. Motsvarande siffra i Danmark är 190 kr och i Finland 460 kr. Elen är ock- så dyrare i Sverige, t.o.m. mycket dyrare. Detta visar på hur orimligt det hela är. Utslaget på enskilda går- dar ligger beloppen för skattebelastning mellan 30 000 kr och 100 000 kr, och det gäller då vanliga svenska gårdar. Detta håller inte för framtiden! Det är alltså nu hög tid att förslagen i utredningen om jordbrukets skatter genomförs. I budgetproposi- tionen visas dock ingenting av detta. I regeringsför- klaringen i höstas sade statsministern att man skulle skapa samma förutsättningar för det svenska jordbru- ket som för annat näringsliv i Sverige. Men man glömmer helt och hållet att den svenska livsmedels- branschen konkurrerar med omvärlden. Det är detta som vi tycker är så orimligt. Då kan man fråga: När kommer de här förslagen? Hur länge skall det alltså dröja, Inge Carlsson, innan regeringen kommer med förslagen? Vi hade hoppats att statsrådet Margareta Winberg skulle vara här i dag. Tyvärr har hon uppenbarligen inte möjlighet till det. Vi beklagar det. Men vi kommer att ta upp de olika frågorna med henne även framöver. Vi anser att regeringen missköter sitt ansvar. Man tar inte sitt ansvar i de här frågorna som man borde göra. Detta är förvånansvärt med hänsyn till vad man under flera år har sagt. Jag går så över till de reservationer där vi finns med och som är fogade till betänkandet. I reservation nr 2 tar vi upp de frågor som jag här har berört. Det gäller det svenska jordbrukets konkur- renskraft, livsmedelsindustrins konkurrenskraft och, helt och hållet, de konkurrenssnedvridande kostna- derna. Det gäller också den Björkska utredningen. Jag yrkar bifall till denna reservation. Vi har också medverkat till en reservation som be- rör miljöersättningsprogrammet. Vi anser att kost- nadsramarna för EU-medfinansierade anslag långsik- tigt skall ligga på en sådan nivå att Sverige fullt ut utnyttjar de anslag som det är möjligt att få från EU. Det är en självklar rätt. Vi menar att detta skall ut- nyttjas. Först under innevarande budgetår har man tänkt utnyttja det. Genom att man gjort så komplice- rade regler kring utnyttjandet har beloppen inte ut- nyttjats. Det tycker vi är skrämmande. Vi har länge krävt en genomlysning av det här och en förändring av villkoren som gör att man kan utnyttja detta, för det är till gagn för landsbygden. Vidare har vi medverkat till en reservation som gäller distriktsveterinärorganisationen. I förra årets budgetproposition angavs att distriktsveterinärernas roll är att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård när det gäller djur inom animalieproduktionen och när det gäller hästar som används inom jord- och skogsbruket. Det faktum att denna skrivning slopats i årets budgetproposition ökar osäkerheten kring dist- riktsveterinärernas ansvarsområde. Vi menar att riks- dagen med anledning av detta bör ge regeringen till känna att ansvarsområdet för distriktsveterinärorgani- sationen skall gälla som tidigare. Ute i verkligheten upplever vi också en konflikt mellan distriktsveterinärer och privata veterinärer. Vi anser att det beror på den här nya inriktningen och kräver därför en genomlysning av problemet och en förändring så att man kan upprätthålla samma service som tidigare, utan att inskränka på enskilda veterinä- rers möjligheter att få sin försörjning tryggad. Vi upplever som sagt dagens situation som myck- et allvarlig för det svenska jordbruket. Vi upplever att vi har en regering som stöds av två partier som inte heller är beredda att ansvar för landsbygdens framtida utveckling. Vi beklagar detta. Jag förutsätter att vi skall kunna få en del besked under dagens debatt om hur man tänker sig svensk landsbygds framtida ut- veckling. Svensk landsbygd står och faller med de förhållanden som jordbruksnäringen och livsmedels- branschen har och måste ha i framtiden. Allt tal om en levande landsbygd och om biologisk mångfald faller samman som ett korthus om man inte tar an- svar. Nu är sakläget mycket allvarligt, och det är bråt- tom. Vi hemställer och hoppas att vi skall få ett be- sked och en ny inriktning på politiken som garanterar de många arbetstillfällen som nu är i fara. Det är också att konsumenternas möjligheter att få tillgång till svenska livsmedel inskränks om man inte nu ger näringen utvecklingsmöjligheter. Jag tycker att detta är en viktig punkt i sammanhanget. Det är fråga om livsmedelsbranschens överlevnad och utveckling, om att vi skall få svenskproducerade livsmedel i framti- den. Jag hoppas därför att man i denna debatt skall kunna få klargörande besked var de tre partier som i dag har tagit ansvaret men som inte levt upp till det ansvaret hamnar. Jag yrkar bifall till reservation 2. Jag står givetvis bakom övriga reservationer där vi moderater finns med. I detta anförande instämde Carl Erik Hedlund, Carl G Nilsson, Lars Lindblad, Carl Fredrik Graf, Roy Hansson, Göte Jonsson, Catharina Elmsäter- Svärd, Jan-Evert Rådhström, Per-Samuel Nisser och Lars Björkman (alla m). 0695579897102 N 2010-01-01 00:00:00 188248 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0939/#anf2