2348713 GM0938 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:38 Torsdagen den 17 december 1998/99 38 1998-12-17 00:00:00 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet samt arbetsmarknad och arbetsliv F0FDD710-A872-41F1-9D8D-EA677C75AEFF 22 BARBRO JOHANSSON (mp) mp Fru talman! Årets debatt om budgetfördelningen som rör arbetsmarknadsutskottets olika områden känns lite annorlunda än under den gångna mandatpe- rioden. På grund av det inledda samarbetet mellan Socialdemokraterna och regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet befinner jag mig i dag inte i direkt oppositionsställning gentemot Johnny Ahlqvist. Jag kommer därför inte att trötta utskottet alltför mycket med att berätta hur vi i Miljöpartiet vill genomföra en arbetstidsförkortning, som jag har gjort under de gångna fyra åren. Men några ord måste jag ändå läg- ga fram, eftersom vi i Miljöpartiet ser en kraftig ar- betstidsförkortning som en enastående chans att sänka arbetslöshetssiffrorna. I en aviserad arbetsgrupp bestående av socialde- mokrater, vänsterpartister och undertecknad miljö- partist hoppas jag innerligt att arbetstidsfrågan ändå kommer att få den behandling som jag tycker att den förtjänar. För Sveriges folk och för alla dem som går ar- betslösa kommer det att betyda mycket att få komma i arbete och känna sig behövda. Att en arbetstidsförkortning kommer att innebära en högre livskvalitet håller även många av motstån- darna till en arbetstidsförkortningen med om. Jag anser att det behövs en motpol till det arbetsmiljökli- mat som nu håller på att växa fram. Arbetsmiljöklimatet på våra arbetsplatser har hamnat i en återvändsgränd. Tuff konkurrens och hårdnade ekonomi kräver ökad produktivitet, och stressen på arbetsplatserna bara ökar. Den som sviktar under pressen känner sig tvingad att stanna kvar på sitt jobb. Läget är långt ifrån bra. Nu behövs det nya tankar och grepp. Människor blir mer och mer tysta på jobbet. Man vågar inte uttrycka vad det är som man tycker är fel på jobbet på grund av rädslan att förlora sitt arbete och komma ut i den höga arbetslöshet som nu råder. På grund av rationaliseringar och indragningar har arbetskamraterna minskat i antal medan arbetsupp- gifterna hela tiden har ökat alltmer. Den senast framtagna arbetsmiljöundersökningen visar att två av tre arbetstagare anser att arbetstempot har ökat de senaste fem år. I samband med lågkon- junktur och ökad internationell konkurrens har alltså arbetstempot ökat betydligt. För att säkra sin överlev- nad och må mindre dåligt gör personalen bara upp- gifter som syns och kan mätas, och kritiken tystnar därför. I en undersökning av TEMO uppgav 25 % av de tillfrågade att man inte vågade framföra kritiska syn- punkter på sin arbetsplats. På grund av hot om upp- sägning föredrar man att vara tyst. När nu flera av våra största företag lägger stora varsel - det har vi hört här i dag också - ökar naturligtvis osäkerheten och risken för en hotande arbetslöshet blir större. En väl genomförd arbetstidsförkortning skulle kunna bli ett av medlen för att fler skulle kunna dela på jobben. Detta i kombination med en grön skatte- växling, som vi i Miljöpartiet förespråkar, gör att det blir förmånligare för arbetsgivare att anställa fler när arbetsgivaravgiften sänks. Arbetet med en ekologisk omställning av Sverige är också mycket arbetsinten- sivt och kommer att skapa fler jobb. Miljöpartiet har sedan år 1994 lagt en motion om ett s.k. friår. I betänkande har Miljöpartiet en reser- vation, nr 28, om att införa ett nationellt friår. Jag vill härmed, fru talman, yrka bifall till reservation nr 28, trots att utskottet eventuellt ger detta ett positivt mot- tagande någon gång i framtiden. Fru talman! Ett friår skulle också kunna medföra att det arbetsmiljöklimat som nu många gånger råder på våra arbetsplatser mildras. En chans att kunna ta sig ledigt under ett år för att prova på något nytt eller bara vara ledig och hinna med att göra det man länge velat göra kommer att minska stressen. Vill man kompetensutveckla sig kommer arbetstagaren tillbaka med en ökad kompetens som kommer arbetsgivaren till godo, samtidigt som en arbetslös får chansen att komma in på arbetsmarknaden. Fru talman! Den senaste företagsbarometern från stiftelsen Svenska Jobs and Society visar att antalet nystartade företag i Västerbottens län minskar. Det fattas säkert inte idéer i Västerbotten, men om väster- bottningarna gavs möjlighet till ett friår skulle kanske statistiken se annorlunda ut. Införandet av ett friår gynnar, enligt Miljöpartiets modell, nyföretagande genom att det ges ekonomisk möjlighet att starta ett företag under ett år. Vi kan fråga oss hur många fö- retag det skulle kunna röra sig om. En indikator på detta är hur många FA-skattsedlar som skrivs ut i Sverige. En sådan skrivs ut om man har ett företag vid sidan av en annan inkomst som anställd. Hittills under 1998 har 160 000 personer ansökt om FA-skattsedel. Om en stor del av dessa 160 000 anställda fick en chans att satsa på sin före- tagsidé på heltid skulle statistiken förändras. Nu visar den en minskning av antalet nystartade företag under ett år, under 1997, på 20,5 %. Friåret skulle ge en skjuts framåt för att öka anta- let företag som startas av kvinnor. Enligt undersök- ningar drar sig kvinnor för att skuldsätta sig i större utsträckning än män. Statistiken visar att kvinnor är duktiga företagare. De 4 000 kvinnor som fick kvin- nolån under 1997 skapade 12 000 jobb med de här pengarna. Förutsättningen för att man skall få friår skall en- ligt Miljöpartiet vara att en arbetslös får arbete på den lämnade platsen under tiden. Detta skulle innebära att 4 000 personer skulle få in en fot på arbetsmarknaden och få jobb under ett år om en redan anställd kvinna fick denna chans. Herr talman! Miljöpartiet har i sin fördelningen av budgeten för år 2000 lagt 50 miljoner ytterligare på Rådet för arbetslivsforskning. Vi gör detta för att markera att vi tycker att det är ett viktigt forsknings- område inom arbetspolitiken. Jag återknyter till problemet med hur människor mår och hur de upplever sin arbetssituation. Denna situation kommer att vara ett allvarligt problem i framtiden. Då frågar jag mig hur Moderaterna kan minska anslaget till Arbetslivsinstitutet från 296 mil- joner till 15 miljoner. Det är alltså en minskning med 281 miljoner. Dessutom vill man halvera anslaget till Arbetarskyddsverket. När det gäller Rådet för arbets- livsforskning vill man minska anslaget från 27 miljo- ner kronor till 19 miljoner kronor. I framtiden kommer vi att se att en påfrestning på vårt samhälle är att en stor del av befolkningen inte har arbete medan de som har arbete upplever en in- tensivt ökad stress. Ironiskt nog har det uppstått ett läge där de som har ett arbete tvingas bli allt effektivare och jobba så mycket övertid att det spränger taket för vad som är maximalt tillåtet. Samtidigt finns det hundratusentals arbetslösa som känner ett utanförskap genom att den sociala samvaron med arbetskamraterna har försvun- nit. Arbetslösheten, som så sakta hade börjat att mins- ka, har nu på nytt börja stiga lite grann igen. Det är den internationella reala ekonomin som sviktar. Detta ger återverkningar på arbetslösheten. Prognoserna för framtiden måste omvärderas på grund av detta. Förändringar som underlättar skapandet av nya jobb måste till. Detta ligger till grund för den grupp som Socialdemokraterna bildat tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Sverige måste faktiskt eftersträva en mer uthållig ekonomi. Vi har ett välfärdssystem som inte längre är anpassat till arbetsmarknaden och den situation som finns ute i samhället i dag. Vi måste bredda trygg- hetssystemen och göra om dem så att de håller för alla och är ekonomiskt bärkraftiga, även i den nya verklighet som vi ser i dag, där många människor hamnar utanför systemen. Herr talman! Behovet för arbetshandikappade att få arbete har ökat och kommer att öka enligt AMS prognos. Miljöpartiet markerar detta genom att lägga 200 miljoner kronor ytterligare, fr.o.m. år 2000, för arbetshandikappade. Funktionshindrade besitter både kompetens och resurser som behövs på arbetsmarknaden, och vårt samhälle tjänar på att behålla och att vidareutveckla de stöd vi har i systemet. Alla människor måste ses som en resurs för vårt samhälle, inte bara i termer av ekonomi. Herr talman! Jag har i en motion påpekat det all- varliga i att arbetsgivare som har tagit emot ALU och API, men framför allt OTA, ofta inte är medvetna om att arbetsmiljölagen gäller och att även små egenfö- retagare kan bli ersättningsskyldiga om en olycka inträffar. Det behövs en skärpning i direktiven och reglerna så att länsstyrelserna skickar ut information om arbetsgivaransvaret. Arbetsgivaransvaret angavs i en ny lag, vad gäller OTA och 6 c § i socialtjänstla- gen, så sent som i januari i år. 0553513261108 N 2010-01-01 00:00:00 188056 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0938/#anf22