<anforande>
<dok_hangar_id>2348713</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0938</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:38 Torsdagen den 17 december</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>1998-12-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Energi </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A544B0FC-4802-4370-8832-61FCA0C8F263</anforande_id>
<anforande_nummer>192</anforande_nummer>
<talare>BARBRO ANDERSSON ÖHRN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Energipolitikens mål är att på kort och
lång sikt trygga tillgången till energi på med omvärl-
den konkurrenskraftiga villkor. Den skall skapa vill-
kor för en effektiv energianvändning och en kostnad-
seffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ
påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta
omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Energipolitiken skall bidra till en god ekonomisk
och social utveckling i Sverige. En säker tillgång till
el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för den
svenska industrins internationella konkurrenskraft.
Energipolitiken skall utformas så att denna förut-
sättning bevaras. Energipolitiken skall också bidra till
ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i
Östersjöregionen.
Dessa mål har slagits fast av denna kammare. Jag
och andra företrädare för utskottet har ofta sagt detta,
och det förtjänar att upprepas. Det är viktigt, menar
jag, att vi håller det i minnet i den fortsatta debatten.
Förra året träffade Socialdemokraterna, Vänster-
partiet och Centern en överenskommelse om en om-
ställning av energipolitiken för en uthållig energiför-
sörjning. Det är en bra överenskommelse. Den inne-
håller bl.a. en kraftig satsning på forskning och ut-
veckling av nya energikällor, ny teknik, satsningar för
att minska elanvändningen, åtgärder för effektivare
energianvändning och internationella klimatsatsning-
ar. En ny myndighet har bildats, Energimyndigheten.
Den började sitt arbete detta år och finns i Eskilstuna.
9 miljarder kronor avsattes under en sjuårsperiod
för detta. I dag behandlar vi anslagen för nästa år, och
jag vill yrka bifall till propositionen och avslag på
reservationerna.
Att vi är oense mellan de olika partierna om ener-
gipolitiken har ju under lång tid varit känt. Modera-
terna yrkade avslag då, och de yrkar avslag nu igen.
Jag vill påminna om att alla partier i folkomröstning-
en sade att kärnkraften skall avvecklas. Än har inte ni
moderater visat hur ni vill åstadkomma detta. Vi visar
hur vi vill att det skall gå till. Det måste ske under
ordnade former under tillräcklig tid. Vad föreslår ni?
Inget i Ola Karlssons anförande gav ens en antydan.
Kristdemokraterna, som på sin tid förespråkade
linje 3, fortsätter att förvåna. Ni som i Energikommis-
sionen sade att en reaktor kan avvecklas utan att
energitillgången äventyras, ni ville inte vara med.
Samtidigt säger ni också att ni instämmer i huvuddra-
gen när det gäller omställningsprogrammet. Varför
inte löpa linan ut och ansluta er helt?
Folkpartiet fortsätter också att förvåna. Vi stod
tillsammans för linje 2. Ni har ju övergett den. Men
samtidigt säger ni i er motion att ni stöder omställ-
ningsprogrammet. Varför inte löpa linan ut ni också
och ansluta er till hela omställningen?
Jag vill påminna kammaren om vad förre nä-
ringsministern Anders Sundström sade när vi debatte-
rade omställningen. Han sa då bl.a:
Sverige är ett land som behöver mycket el. Det
gör vi därför att vi har det klimat vi har, för att vi har
de avstånd vi har, för att vi bor så pass glest som vi
gör. Det gör vi för vår industri och vår levnadsstan-
dard. Vi är ett land som behöver mycket el och kom-
mer att behöva mycket el även i framtiden.
Sverige är också ett land som behöver konkur-
renskraftiga elpriser. Vi behöver också el under lång
tid. De som investerar i Sverige investerar i sådana
saker som tar lång tid att skriva av.
Det är vårt gemensamma ansvar att utforma ener-
gipolitiken på ett sådant sätt att kraven kan tillgodo-
ses. Mycket el, säker tillgång, konkurrenskraftiga
priser och lång tid.
Det här tål att upprepas, menar jag. Hur gör man
detta på bästa sätt? Det gör man genom att se till att
vi ständigt förnyar vår produktionsapparat. Därför
anser jag och utskottsmajoriteten att de satsningar
som beslutades förra året och de anslag vi i dag be-
handlar är en del av denna utveckling och förnyelse.
Det ser vi också genom det stora intresse som vi-
sas från olika håll för att få del av satsningarna. Alla
ansökningar som kommit till Energimyndigheten
visar på detta intresse, denna vilja att delta i utveck-
lingen. Det är en utveckling för framtiden, för en
uthållig energiförsörjning.
Utskottsmajoriteten tillstyrker också förslaget om
ett nytt stödsystem för den fortsatta elektrifieringen
av hushåll i glesbygden. Tillgång till el är en viktig
förutsättning för ett fortsatt boende och en fortsatt
utveckling i de berörda bygderna. Därför menar ut-
skottsmajoriteten att de helårsbebodda hushåll som i
dag saknar el bör ges möjlighet till en tillfredsställan-
de elförsörjning.
Utskottsmajoriteten tillstyrker vidare förslaget rö-
rande verksamheten vid Svenska kraftnät och därmed
också Polenkabeln. Jag menar att det är viktigt med
ett samarbete runt Östersjön även i dessa frågor. Det
är bra att vi har förbindelser med våra grannländer.
Det finns många fördelar.
Det här projektet omgärdas också av omfattande
prövningar enligt ellagen, naturresurslagen, vattenla-
gen, lagen om kontinentalsockeln och plan- och
bygglagen. Svenska kraftnäts investeringar och finan-
siering prövas årligen av riksdagen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i be-
tänkandet och avslag på reservationerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0551013247907</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>188226</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0938/#anf192</protokoll_url_www>
</anforande>
