<anforande>
<dok_hangar_id>2348713</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0938</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:38 Torsdagen den 17 december</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>1998-12-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Energi </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>989BC360-07AB-449D-A945-A4B54B5932A0</anforande_id>
<anforande_nummer>188</anforande_nummer>
<talare>INGER STRÖMBOM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jodå, Matz Hammarström, visst vill
Kristdemokraterna avveckla kärnkraften, men det
måste ske med realism när vi har alternativ.
Matz Hammarström talar om ökade satsningar på
biobränslen. Det låter jättebra. Ni har ju också i ert
anslag reserverat lite extra pengar för kommande år,
och det låter också väldigt bra.
Men vi måste vara realistiska. Vi förstår ju alla att
er snabbavveckling av kärnkraften ändå kommer att
leda till en stor ökning av koldioxidutsläppen. Då är
min fråga: Var går gränsen? Hur stor ökning kan
Miljöpartiet acceptera?
Sedan vill jag också ställa en annan fråga. Ni talar
om att ni vill avveckla tre reaktorer under de när-
maste fem åren. Hur vill Miljöpartiet betala detta?
Det kommer att kosta. Var hittar Miljöpartiet de
pengarna?
</anforandetext>
<intressent_id>0330714384902</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>188222</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0938/#anf188</protokoll_url_www>
</anforande>
