2348713 GM0938 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:38 Torsdagen den 17 december 1998/99 38 1998-12-17 00:00:00 Energi A29D3C0C-834F-4A32-B3A9-EE28326C585F 174 OLA KARLSSON (m) m Fru talman! Jag måste erkänna att ibland känns debatterna i kammaren och politiken lite lätt surrea- listiska. I dag har vi ägnat en stor del av dagen åt att de- battera arbetsmarknadspolitik. Vi har kunnat konsta- tera att fyraprocentsmålet för öppet arbetslösa sprick- er. I fredags redovisade regeringen det. Vi har kunnat konstatera att många svenska företag lägger sina huvudkontor utomlands. I dag redovisade TT att Ekonomistyrningsverket räknar med att budgetunderskottet i år blir 3,4 miljar- der kronor och nästa år 13,9 miljarder kronor. Eko- nomistyrningsverket räknar med att utgiftstaket kommer att överskridas med drygt 2 miljarder nästa år. Och sedan skall vi samtidigt samma dag debattera energipolitiken. Vi debatterar då energipolitiken och utgifterna på energiområdet. Det är en politik som riskerar att öka arbetslösheten, en politik som är skadlig för före- tagsklimatet. Den är negativ för miljön, och den orsa- kar högre kostnader för samhället och för enskilda. Vi har kunnat konstatera att varslen läggs i de energislukande företagen. I Degerfors är över 100 människor varslade. I Avesta ligger varslen. I Hälle- fors ligger varslen. I Hofors ligger varslen. Och här i riksdagen diskuterar vi inte bättre villkor för basin- dustrin utan avveckling av en av basindustrins råvaror - el och energi. När basindustrin drar ned avvecklas försvarsin- dustrin och huvudkontoren flyttar för annan industri. Fru talman! Den socialdemokratiska energipoliti- ken är tillväxtfientlig, när vi i stället borde sända signaler från riksdagen och från näringsutskottet om att tillväxten borde vara en av de viktigaste frågorna. Vi borde diskutera hur vi skapar möjligheter att betala välfärden, inte hur regeringen vill avveckla den. Därför borde en energipolitisk debatt handla just om tillväxt och om en förnuftig energipolitik. Den borde handla om att använda de resurser vi har, om att utnyttja de befintliga kraftverken - de säkra, mil- jövänliga och resurssnåla anläggningar vi har och de kärnkraftverk vi har. Det finns möjligheter för en bred koalition för tillväxt och bättre villkor för basindustrin - en bred koalition med näringslivet, med en i stort sett samlad fackföreningsrörelse och med flera borgerliga partier här i riksdagen. I stället skapar regeringen en koali- tion med de tillväxtfientliga. I ett betänkande för utgiftsområde 21 borde man kunna läsa ut vad statens utgifter på energiområdet kommer att vara nästa år. En stor del av utgifterna berör avvecklingen av den säkra miljövänliga kärn- kraften. Det är ett program som visar upp häpnads- väckande brister i effektivitet. Man får bidrag till småskalig vattenkraft med mycket tveksamt miljöre- sultat. Man får bidrag till olje- och gaseldade bränsle- pannor om man byter från elvärme till olja eller gas. Man får bidrag till mysbrasan i kakelugnen. Men Boverket redovisar att pengarna inte har någon som helst inverkan på effektbalansen. Jag hade, fru talman, trott i min oskuldsfullhet att i ett anslagsbetänkande skulle man kunna utläsa kost- naderna för 1999. Men jag måste tyvärr erkänna att jag inte klarar det. Jag ser att det är ett antal utgifter som är uppräknade till totalt ungefär 1,7 miljarder kronor på olika anslag. Men den enskilt största an- slagsposten finns inte med, den som handlar om av- vecklingen av Barsebäck. Jag tycker att det är rimligt att riksdagen skall ges besked om vilka kostnader man räknar med för av- vecklingen. Jag tycker att när jag som riksdagsman kommer hem och får frågan om hur stora statens utgifter på energiområdet kommer att vara nästa år i alla fall på ett hum skall kunna svara om det är 1,7 miljarder eller 3, 5 eller 10 miljarder kronor. Jag kan det inte. Därför skulle jag vilja fråga Barbro Andersson om hon kan redovisa och redogöra för hur stora statens utgifter på energiområdet kommer att vara nästa år. Tycker Barbro Andersson att det är rimligt att riksda- gen får en sådan information? Eller är det så att vi här i riksdagen skall tvingas sväva i okunnighet om vilka utgifter staten skall ha nästa år? Jag kan tänka mig att svaret blir att av förhand- lingsmässiga skäl skall det inte redovisas för riksda- gen. Men till pressen kan man läcka hur mycket pengar man räknar med skall betalas till Sydkraft eller formellt till Vattenfall. Till pressen kan man tala om det, men riksdagen får inget veta. Jag tycker att detta är nonchalant mot det högsta beslutande orga- net, riksdagen. Det är nonchalant att inte ge informa- tion, att inte ge oss möjlighet att pröva beloppen i sammanhanget. Vi har också tidigare i dag diskuterat regionalpo- litik. Jag kan inte undgå, ändå, att något kommentera energipolitiken ur ett glesbygds- eller skogsbygds- perspektiv. Energipolitiken är det kanske enskilt vik- tigaste politikområdet för skogsindustrin, som gör att en stor del av vårt land kan leva. 1 öre på kilowat- timmen motsvarar 10 kr per kubikmeter massaved av gran - 1 öre på kilowattimmen. Det ger stor effekt för skogsbönder, skogsarbetare, åkare och entreprenörer ute i skogsbygderna. Kärnkraften har en viktig plats i det svenska ener- gisystemet. På den avreglerade elmarknaden är det och borde det vara kraftbolagen som skall avgöra, så länge säkerhetskravet uppfylls, om och när kraftverk skall avvecklas, renoveras eller byggas ut. Det finns ingen anledning att här i riksdagen ta ett politiskt beslut om kärnkraftens avveckling. Avvecklingslagen kan därför förpassas dit där den hör hemma - i pap- perskorgen. Jag yrkar därför bifall till reservation 1. Det är ett brott mot budgetlagens principer också i andra delar. I reservation 4, som handlar om landsbygdens elektrifiering, hittar man på något alldeles nytt bud- gettekniskt fint. Man låter nämligen Svenska kraftnät betala sådant som borde ligga inom statsbudgeten. Skall vi i riksdagen ha en möjlighet att bedöma kostnader, intäkter och utgifter är det rimligt att kost- nader redovisas i statsbudgeten, inte över olika af- färsverk eller statliga bolag. Därför borde det vara en självklarhet att man gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag på finansiering. Fru talman! Jag skall bara yrka bifall till reserva- tion 1. Jag står självfallet bakom övriga moderata reservationer, men nöjer mig, som sagt, med bifall till den första reservationen. 0464639640213 N 2010-01-01 00:00:00 188208 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0938/#anf174