<anforande>
<dok_hangar_id>2348712</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:37 Onsdagen den 16 december</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>1998-12-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag inom socialförsäkringsområdet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7DB435D5-94F9-480A-B684-0B518055B620</anforande_id>
<anforande_nummer>49</anforande_nummer>
<talare>ULLA HOFFMANN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vänsterpartiets syn på den ideologi
som skall ligga till grund för socialförsäkringarna har
förtjänstfullt redogjorts för här i kammaren av Car-
linge Wisberg. Claes Stockhaus har lika förtjänstfullt
talat om en annan av min hjärtefrågor, nämligen när-
ståendepenning till hivsmittade. Jag instämmer i
deras båda inlägg.
Låt mig börja med att säga att vi Vänsterpartiet är
nöjda över att riksdagen i dag kommer att fatta beslut
om att pensionerna återigen skall räknas upp med
hela basbeloppet. Det är ett krav som vi drivit i flera
år. Vi är också nöjda med att bostadstillägget för
pensionärer höjs - även det en fråga som vi drivit. Vi
tycker nämligen att bostadstillägget är ett bra sätt att
stödja låginkomstpensionärer, allra helst eftersom det
har en klar kvinnoprofil. Ca 80 % av dem som uppbär
bostadstillägg är kvinnor.
Herr talman! Så till någonting helt annat. Om jag
får ett förskott på min lön anses det förskottet vara
betalt när jag fått ett avdrag på min lön motsvarande
förskottet. Är förskottet stort kanske jag måste dela
upp det på flera månader, men när det är betalt är det
betalt och jag anses skuldfri. Men denna ganska
självklara princip gäller inte på alla områden.
En person som får en yrkesskadelivränta har ock-
så möjlighet att ta ut livräntan i ett engångsbelopp.
När den personen sedan går i pension skall enligt
lagen ske en samordning mellan yrkesskadelivräntan
och ålderspensionen. Detta gäller även om den för-
säkrade tagit ut livräntan i ett engångsbelopp som
räknas fram bl.a. på kvinnors och mäns respektive
medellivslängd.
En kvinna vars medellivslängd är längre betalar
tillbaka lite mindre varje månad, medan en man som
har kortare medellivslängd betalar tillbaka lite mer
varje månad. Men inte nog med det. När det väl har
beslutats hur mycket som skall betalas tillbaka varje
månad, visar det sig att beslutet gäller hela livet. En
man som uppnår medellivslängden för män tvingas
därmed att fortsätta att betala tillbaka samma belopp
som en gång fastställts ända tills han avlider.
Percy som fick ett engångsbelopp på 107 000 kr
och har haft oturen i pensionshänseende att leva över
medellivslängden har till dags dato betalat tillbaka
175 884 kr, dvs. 68 884 kr mer än han fått ut i kapi-
talbelopp. Trots att han betalt tillbaka det han fått i
förskott anses han inte skuldfri utan tvingas fortsätta
att betala varje månad, år ut och år in. Enligt min
mening är detta djupt omoraliskt.
Vänsterpartiet har därför lagt fram ett förslag om
att det tillsätts en utredning med syfte att en pensionär
som är återbetalningsskyldig enligt samordningsreg-
lerna skall anses ha betalt sin skuld när förskottet är
betalt. Vi har inte ens begärt att staten skall betala
tilbaka de 68 884 kr som man drivit in från pensionä-
ren i mitt exempel, utan bara en utredning som skall
göra honom skuldfri.
Utskottet säger sig ha förståelse för att jag anser
att det är orimligt, men menar att man får tillräcklig
upplysning när man tar ut ett engångsbelopp. Ursäkta
mig, men vem förväntas förstå att en i samhället gäl-
lande princip, nämligen att ett förskott är betalt när
det är betalt, inte gäller för staten?
Utskottet gör också en hänvisning till det nya pen-
sionssystemet där i princip samma regler för samord-
ning skall gälla. Låt mig då påminna om att del-
ningstalet är lika för kvinnor och män, arvsvinsterna
fördelas lika mellan könen  och beräkningarna vid
delad pensionsrätt skall vara lika för kvinnor och
män. Varför då släppa in denna ojämställda gökunge i
boet? Menar Genomförandegruppen verkligen att
man för statens räkning tänker fortsätta att driva in
redan betalda skulder?
Herr talman! På hösten 1996 beslutade socialde-
mokrater och centerpartister att änkepensionens folk-
pensionsdel skulle behovsprövas. Vänsterpartiet har
ända sedan förslaget lades fram sagt nej till behovs-
prövningen, och vi anser fortfarande att den är orätt-
färdig. Vi beklagar att det inte gått att nå någon enig-
het i denna fråga.
Centern vill undanta änkor med barn under 18 år
men är inte beredda att avsätta några medel för detta.
Miljöpartiets språkrör, Birger Schlaug, berättade i TV
i söndags att hans parti inte drev frågan i förhandling-
arna och att Miljöpartiet vill ha en utredning om kon-
sekvenserna av behovsprövningen innan man är be-
redd att komma med något förslag.
Såsom läget då ser ut hade det genom den nya
budgetlagen blivit nödvändigt att finna en finansie-
ring inom budgetområdet, vilket hade inneburit att vi
tvingats t.ex. att sänka pensionerna eller bo-
stadstillägget för pensionärer. Vare sig Vänsterpartiet,
Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet eller
Miljöpartiet ville göra detta.
När änkepensionen avskaffades utformades över-
gångsreglerna så att de skulle tillgodose behovet av
skydd för äldre kvinnor. Behovsprövningen slår hår-
dast mot de änkor som under lång tid arbetat i hem-
met - den grupp som övergångsreglerna skulle skyd-
da.
En av anledningarna till varför behovsprövningen
slår så hårt, är sättet man beräknar inkomsten på. Till
inkomst av arbete läggs också ATP, tjänstepension,
avkastning av kapital och näringsverksamhet. När
behovsprövningen först infördes räknades också
utbetalningar från makens eller egen privat pensions-
försäkring och pensionssparande in i det inkomstbe-
grepp som ligger till grund för behovsprövningen.
Detta har nu tagits bort, och man kan ju fråga sig
varför t.ex. makens tjänstepension fortfarande räknas
som inkomst men inte en privat pensionsförsäkring. I
det nya pensionssystemet skall vare sig tjänstepension
eller privat pensionsförsäkring räknas av mot garanti-
pensionen. Varför skall då den då räknas av mot folk-
pensionen i änkepensionen?
Att förändra inkomstbegreppet och ifrågasätta de
olika delar som ingår i det, är enligt min mening en
av de mest konstruktiva saker som vi kan göra nu i
detta parlamentariskt låsta läge. Att rensa bort t.ex.
ATP och tjänstepension och enbart räkna på inkomst
av tjänst skulle, enligt de beräkningar vi låtit göra,
innebära en kostnad på ca 30 miljoner kronor.
Om behovsprövningen inte görs enligt samma
teknik som vid beräkning av bostadstillägget för
pensionärer, skulle det innebära att vi slipper effekter
som gör att de änkor som bor i hyresrätt missgynnas
framför de som äger sin permanentbostad. Vi skulle
också slippa att ungdomar över 18 år som fortfarande
bor hemma, kanske för att de gör lumpen eller är
arbetslösa, påverkar mammans änkepension. Detta
borde väl ändå vara något som samtliga partier kan
enas om?
Regeringen har nu aviserat en proposition till vå-
ren om den nya efterlevandepensionen som kommer
att träda i kraft den 1 januari 2000. Man har nyligen
presenterat en utredning med rubriken Efterlevande-
pension: en anpassning till det reformerade ålder-
spensionssystemet. Eftersom de framtida pensionerna
kommer att beräknas på ett helt nytt sätt måste även
efterlevandepensionen anpassas till ålderspensions-
systemet med den beräkning av änkepensionen som
görs där för ålderspensionärer.
Folkpensionen kommer att ersättas med en garan-
tipension som trappas av mot ATP-delen i änkepen-
sionen. För änkor som omfattas av övergångsreglerna
blir det en avtrappning mot inkomsten där ATP och
tjänstepension ingår. Vänsterpartiet anser att detta
står i strid mot artikel 119 om lika lön i Romfördra-
get. Änkorna själva förbereder en prövning i EG-
rätten. Det vore därför passande om Genomförande-
gruppen gör denna prövning själva innan det nya
systemet börjar gälla.
Herr talman! Det finns förslag inom utgiftsområde
11 som är glädjande, t.ex. den höjning av pensionerna
som den fulla uppräkningen innebär samt höjningen
av bostadstillägget för pensionärer.
Jag har talat om konsekvenserna av reglerna kring
samordningen av yrkesskadelivränta. Dessa regler
kommer att överföras till det nya pensionssystemet,
vilket innebär att staten höjer sina inkomster på ett för
mig oetiskt sätt.
Jag har också försökt att lägga fram ett konstruk-
tivt förslag vad gäller inkomstbegreppet vid behovs-
prövningen av änkepensionerna. Det är ett förslag
som partierna borde kunna enas om enligt min me-
ning.
Herr talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets
reservationer 9 mom. 14 och reservation 10 mom. 11.
</anforandetext>
<intressent_id>0166402877505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>187841</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0937/#anf49</protokoll_url_www>
</anforande>
