2348712 GM0937 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:37 Onsdagen den 16 december 1998/99 37 1998-12-16 00:00:00 Anslag inom socialförsäkringsområdet DA5A94C3-B847-48B7-BDC9-2BE97FB9A45B 30 RONNY OLANDER (s) s Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till hemställan i betänkandet och avslag på samtliga re- servationer. Riksdagen skall nu behandla ett budgetavsnitt av stor betydelse för befolkningen i Sverige, för folk- hemmets standard, uppbyggnad och trygghet för gemene man och kvinna. Betänkandet handlar också om solidaritet och rättvisa som kännetecknande för den svenska välfärdsmodellen. Utgiftsområde 10 omfattar två verksamhetsområ- den; ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt socialförsäkringens administration. Välfärdspo- litiken skall leda till att man utjämnar skillnader mel- lan olika samhällsgrupper. Detta uppnås genom en solidariskt finansierad välfärd med generella system. Genom att den ekonomiska tryggheten för alla ökar, minskar också de ekonomiska följderna av exempel- vis sjukdom, funktionshinder, arbetsskada och föräld- raledighet. Socialförsäkringarna skall vara trygga, rättvisa och effektiva. Det skall vara generella offentliga försäkringar som ger standardtrygghet genom att ersätta inkomstbortfall. Brett förankrade system som är statsfinansiellt hållbara skapar tilltro till försäk- ringarna. Systemen skall stimulera arbete, utbildning och rehabilitering. Det förutsätter att sjuka, funktions- hindrade och arbetsskadade möts av respekt och ges möjligheter. Samhället och arbetsgivarna har en skyl- dighet att tillhandahålla åtgärder som stärker den enskildes förutsättningar att kunna återvända till ar- betsmarknaden. Utskottet anser också att försäkringssystem som ersätter bortfall av inkomst har stora fördelar framför försäkringar som bygger på en ren grundtrygghets- princip. Vidare anser utskottet att det skall finnas möjligheter att kontrollera och begränsa samhällets kostnader för försäkringen samt att försäkringsskyd- det bör utformas så att det inte motverkar jämställdhet mellan könen. Genderperspektivet måste ännu mera uppmärksammas. Detta måste absolut tydligare än i dag genomarbetas i samtliga socialsystem och i sam- hället för övrigt. En allmän försäkring vid sjukdom och rehabilite- ring skall enligt utskottets mening innehålla ett bety- dande mått av utjämning mellan grupper som löper olika stora risker att drabbas av sjukdom och skada. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till mål för utgiftsområdet och avstyrker motionsyrkanden om en samordnad socialförsäkring med medborgarkon- ton, sparkonton och försörjningstillägg. Utskottet anser inte att det finns skäl att frångå ti- digare godtagna principer om en generell försäkring inom ramen för en offentlig försäkring som uppfyller kraven på att ge standardtrygghet genom inkomst- bortfallsprincipen. Vad gäller krav på utredning av socialförsäkrings- systemet konstaterar utskottet att riksdagen godkänt såväl principer för en allmän försäkring vid sjukdom som riktlinjer för samverkan inom rehabiliteringsom- rådet och för organisationen av socialförsäkringsad- ministrationen. Utskottet kan konstatera att riksdagen även har godkänt förslag som innebär att försäkringskassan får träffa överenskommelse med kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att samverka inom rehabilite- ringsområdet för att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Detta benämns FRISAM. Riksdagen har också godkänt riktlinjer för en re- formering av förtidspensionssystemet samt fattat beslut om införande av ett nytt ålderspensionssystem. Med hänsyn till detta anser utskottet att det inte före- ligger något behov av en generell utredning av social- försäkringssystemet. Dock förutsätter utskottet att regeringen i det på- gående reformarbetet beaktar de krav som en föränd- rad arbetsmarknad ställer på trygghetssystemen. Det är inte i längden försvarbart att ett stort antal personer antingen inte kommer in i socialsystemen eller risker att trilla ur desamma. Enligt lagen om lokal försöksverksamhet med fi- nansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får, om regeringen medger det, försäkringskassor, landsting och kom- muner bedriva försöksverksamhet med syfte att pröva möjligheterna till en effektivare användning av till- gängliga resurser. Detta benämns SOCSAM. Riksför- säkringsverket och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp och utvärdera pågående verksamheter. Mellan åren 1993 och 1997 bedrevs en försöks- verksamhet, FINSAM, vars syfte var att skapa driv- krafter inom systemen för socialförsäkring respektive hälso- och sjukvård för ett bättre utnyttjande av de gemensamma resurserna. Verksamheten bedrevs på lokal nivå inom fem försöksområden. I flera motioner begärs tillkännagivanden om en finansiell samordning med krav att FINSAM- modellen införs i hela landet. I riksdagens behandling av förslaget om en sådan friare samverkan mellan olika huvudmän avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att FINSAM-modellen skall införas i hela landet. Utskottet framhöll dock att det är angeläget att in- sikterna om förbättrad metodutveckling och effekti- vare administration från FINSAM-försöken tas till vara, och får genomslag i det nya samverkansarbetet. Detta blev också riksdagens beslut. Som redan nämnts får försäkringskassan sedan den 1 januari 1998 träffa överenskommelse med kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att sam- verka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser - FRISAM. Med det anförda vidhåller utskottet att FINSAM- modellen inte bör införas i hela landet. Fru talman! Enligt vad som anförs i propositionen började antalet längre sjukfall öka under hösten 1997. Även under det första halvåret 1998 syns en ökning av antalet sjukfall jämfört med motsvarande period år 1997. Ökningen är tydligast för sjukfall mellan 30 och 730 dagar. Men även för sjukfall som varar mellan 15 och 29 dagar syns en kraftig ökning. För kvinnor är ökningen av antalet sjukfall större än för män i samt- liga intervall. Den kraftiga ökningen av de långa sjukfallen ris- kerar att på sikt leda till en ökning av antalet förtids- pensionärer och därmed till ökade utgifter. Anslaget för budgetåret 1998 bedöms komma att överskridas, dock inom ramen för anslagskrediten. Enligt propositionen avser regeringen att ingående analysera vilka orsaker som ligger bakom kostnads- ökningen för sjukpenningförsäkringen. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer ut- vecklingen inom området och om antalet förtidspen- sioner påtagligt ökar återkommer till riksdagen med förslag om nödvändiga åtgärder. Vidare anges att försäkringskassornas samordning av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte funge- rar tillfredsställande. Trots många goda samver- kansprojekt kommer rehabiliteringsinsatserna ofta för sent samtidigt som arbetsgivarna inte alltid fullgör sina skyldigheter vad gäller rehabiliteringsutredning- ar. Enligt propositionen avser regeringen att med ut- gångspunkt i de utredningsförslag som finns på om- rådet ta ett samlat grepp på hela rehabiliteringsområ- det och därefter återkomma. En annan fråga som behandlats är om sjukfall och skador till följd av trafiken skall överföras till trafik- försäkringen och kostnaderna därmed inte längre belasta den allmänna försäkringen. Utskottet anser i likhet med tidigare att ett system där vissa skadetyper inte längre ryms inom den all- männa försäkringen knappast är tänkbart, detta med hänsyn till försäkringskassans ansvar för samordning och tillsyn av rehabiliteringsverksamheten och den generella välfärdsprincipen. I propositionen lägger regeringen fram förslag till lagstiftning, lag om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag, som bör träda i kraft den 1 januari 1999. Regeringen avser att senare utfärda närmare föreskrifter om er- sättningsbelopp. Ca 1 500 förtidspensionärer bedöms komma att omfattas av denna stödform. Utskottet välkomnar den föreslagna lösningen för personer som har tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag och som står till arbetsmarknadens förfo- gande med sin restarbetsförmåga. Utskottet tillstyrker såväl lagförslaget som förslaget till medelsanvisning. Under de första 14 dagarna av ett sjukfall har ar- betstagare rätt till sjuklön enligt sjuklönelagen från arbetsgivaren. Om sjukfallet fortsätter därefter betalar försäkringskassan sjukpenning. Detta skall arbetsgi- varen anmäla till Försäkringskassan. Regeringen anser att nuvarande system skall bi- behållas för de större företagen och organisationerna men föreslår att arbetsgivare med färre än 50 anställ- da inte längre skall vara skyldiga att lämna uppgift till Riksförsäkringsverket. Avslutningsvis kan jag konstatera att socialförsäk- ringsadministrationen även i denna budgetproposition fått en acceptabel lösning med extra resurser. Detta är välkommet för verksamheten. Jag vill före en förhoppningsvis konstruktiv re- plikdebatt som för socialförsäkringssystemen framåt för alla i den generella välfärdens guldkantade sig- num ställa en fråga till de partier som finns represen- terade och som har kraftiga minus, nämligen Krist- demokraterna med 8 miljarder kronor, Moderaterna med 11 miljarder kronor, Folkpartiet med 1 miljard kronor. Ni talar så väl och gott om generella välfärd- sprinciper, vilket jag representerar er för, även om ni kanske inte gör det fullt ut som vi gör, men varifrån skall allt detta tas, och hur ser ni på den enskilda människan, personen, just i ett sådant sammanhang? 0875425244515 N 2010-01-01 00:00:00 187822 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0937/#anf30