<anforande>
<dok_hangar_id>2348712</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:37 Onsdagen den 16 december</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>1998-12-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Invandrare och flyktingar m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>723D04FA-F975-43CB-AB01-A70A37154E92</anforande_id>
<anforande_nummer>120</anforande_nummer>
<talare>ULLA HOFFMANN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det här kommer inte att ta två minu-
ter. Maud Björnemalm ställde en direkt fråga till mig,
och den ville jag svara på. Som tur var fanns den här
modellen med ett nytt anförande.
Alla har inte skyddsskäl. Alla kan inte stanna i
Sverige. Vänsterpartiet, liksom alla andra partier i
denna riksdag, är för en reglerad invandring. Det vet
Maud Björnemalm. Så är det. Men jag kan ändå inte
förstå hur Maud Björnemalm kan vara så övertygad
om att Invandrarverket, Utlänningsnämnden - vi kan
ta vilka myndigheter som helst - alltid har rätt i sina
beslut. Om det vore så behövde vi ju inte två instan-
ser. Då skulle vi kunna säga att det räcker att vi står
vid gränsen och skickar ut folk, därför att vi är över-
tygade om att det aldrig begås några fel av våra myn-
digheter.
Nu är det inte så. Vi har den här överprövnings-
rätten just därför att vi vet att myndigheter gör fel
ibland och att man inte får in all information. Maud
Björnemalm vet lika väl som jag att det vid ett antal
tillfällen har hänt att man har ändrat sina beslut då det
har tillkommit nya omständigheter.
</anforandetext>
<intressent_id>0166402877505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>187912</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0937/#anf120</protokoll_url_www>
</anforande>
