2348712 GM0937 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:37 Onsdagen den 16 december 1998/99 37 1998-12-16 00:00:00 Invandrare och flyktingar m.m. ED4DC101-9253-45F9-B7CF-DD6E82E246E4 114 MAUD BJÖRNEMALM (s) s Fru talman! Som majoritetsföreträdare är jag inte riktigt säker på att jag kan tillfredsställa Gustaf von Essens önskemål om mycket korta anföranden. Detta betänkande handlar om regeringens skrivel- se om migration och asylpolitik och mottagandet av asylsökande och flyktingar. Området omfattar också integrationspolitiken. Grundläggande för den svenska migrationspoliti- ken är respekten för de mänskliga rättigheterna. Att värna asylrätten i Sverige är därför en viktig del i arbetet med de mänskliga rättigheterna. Asylrätten är till för dem som förföljs och förtrycks i sina hemlän- der och som tvingas söka skydd i andra länder. Människor som söker och behöver skydd här i Sverige skall veta att de är välkomna, i enlighet med vår lagstiftning och de konventioner som Sverige har anslutit sig till. De skall bemötas med värdighet och respekt i asylprocessen. Människor som inte har behov av skydd enligt vår lagstiftning och de internationella regler som Sverige följer skall också veta varför de inte kan få uppe- hållstillstånd. Sverige tar också emot flyktingar inom ramen för en särskild flyktingkvot. Riktlinjer för hur kvoten skall användas ges av regeringen, men det är Invand- rarverket som svarar för uttagning och överföring av flyktingarna till Sverige. Uttagningarna sker i nära samverkan med UNHCR, och det är utifrån UNHCR:s bedömning som Invandrarverket planerar sina uttagningar. Utskottsmajoriteten delar regeringens bedömning att kvoten också får användas med en viss flexibilitet, dvs. att hjälpinsatser för flyktingar kan göras utanför Sverige. Statens invandrarverk har ansvaret för mottagan- det av asylsökande och skall också se till att det finns tillräckligt med platser på förläggning för dem som inte själva ordnar en bostad. I dag är det drygt hälften som ordnar eget boende under asyltiden. Statens invandrarverk är också vår centrala utlän- ningsmyndighet och skall utreda och pröva ansök- ningar om visering, uppehållstillstånd, arbetstillstånd, flyktingförklaring och resedokument och också om svenskt medborgarskap. En ny myndighet, Integrationsverket, inrättades den 1 juni 1998. Verket har övertagit Invandrarver- kets uppgift att se till att kommunerna har beredskap och kapacitet att ta emot dem som beviljats uppe- hållstillstånd. Verksamhetsområdet omfattar också invandrares introduktion i det svenska samhället, insatser i utsatta bostadsområden, åtgärder mot etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ver- ket har ett övergripande ansvar för att integrationspo- litiska mål och synsätt får genomslag inom olika samhällsområden. En viktig uppgift för verket är också att utveckla, förbättra och följa introduktionen för nyanlända skyddsbehövande inom ramen för nuvarande kom- munersättningar. Kommunerna får statsbidrag när de tar emot flyk- tingar - en schablonersättning som skall täcka kom- munernas kostnad för svenskundervisning och för- sörjning från det år flyktingen tas emot och ytterligare tre år. Det finns också komplement till schabloner- sättningen - andra ersättningsformer som täcker kommunernas kostnader för särskilda flyktinggrup- per, dvs. för äldre och för handikappade. Nu är det Integrationsverket och inte Invandrarverket som be- talar ut ersättningarna till kommunerna. Regeringen har under 1996 och 1997 kompenserat de kommuner som haft ett stort flyktingmottagande med sammanlagt 400 miljoner kronor. Ytterligare 250 miljoner har betalats ut under 1998 till 20 kom- muner som har tagit emot en stor andel flyktingar. Integrationspolitikens mål är att den sociala och etniska segregationen skall brytas och insatser göras inom olika områden. Bl.a. behöver svenska språkets ställning stärkas i områden där det bor många invand- rare. Det lokala utvecklingsarbetet i utsatta bostads- områden skall intensifieras och fler människor upp- muntras att engagera sig och påverka lokala frågor. Det finns alltså all anledning både för utskottet och riksdagen att följa Integrationsverkets viktiga och svåra arbete. Fru talman! För att ändå försöka hålla mig kort tänker jag bara kommentera en reservation och ett särskilt yttrande. Det gäller reservation nr 7 från Folkpartiet angående de tortyrskadade. Jag tror, Bar- bro Westerholm, att inget parti i riksdagen motsätter sig att man skall hjälpa och stödja de tortyrskadade. Tvärtom har utskottet tidigare i sina betänkanden betonat vikten av att regeringen uppmärksammar tortyrskadades behov. Utskottet har också betonat vikten av att de tortyrskadade har tillgång till vård och rehabilitering i hela landet. Men det är inget enkelt problem att behandla. När det gäller tortyr kan det många gånger vara svårt för den torterade att berätta om vad som hänt. Det kan också ta många år innan framför allt de psykiska besvären efter tortyr kommer i dagen. Det är som Barbro Westerholm sade. Ärren på själen syns inte. Många landsting arbetar med dessa frågor och har också med tiden skaffat sig kunskaper. Därmed har jag inte sagt att allt är bra. Utskottet framhåller ännu en gång det angelägna i att de tortyrskadades särskil- da behov på olika sätt uppmärksammas. Vänsterpartiet anser i ett särskilt yttrande att en särskild pott av den statliga ersättning som landsting- en får för hälso- och sjukvården för asylsökande skall avsättas för sjukvård för dem som har fått avslag på sin asylansökan och som gått under jorden, dvs. som gömmer sig. Enligt en överenskommelse mellan regeringen och Landstingsförbundet skall landstingen ge vuxna asylsökande akut sjukvård och tandvård och sådan vård som inte kan vänta. Nivån och innehållet i sjuk- vården för asylsökande styrs förutom av hälso- och sjukvårdslagen också av Socialstyrelsens allmänna råd. Där säger Socialstyrelsen bl.a. att de asylsökandes behov av vård också måste bedömas utifrån det pers- pektivet att det kan dröja flera månader innan den asylsökande har möjlighet att få annan vård än akut- vård. De asylsökande har också rätt till mödravård, förlossningsvård och vård vid abort. De asylsökande barnen, dvs. barn under 18 år, har rätt till samma hälso- och sjukvård och tandvård som barn som är bosatta här. Landstingen får numera en schabloniserad ersätt- ning per asylsökande av staten. Ersättning lämnas däremot inte för vård som ges till utlänningar som håller sig undan avvisning eller utvisning och som också enligt lagen om mottagande av asylsökande inte har rätt till bistånd. Vi har en reglerad invandring. Vi har lagar och regler för vilka som får uppehållstillstånd i Sverige. De som inte får uppehållstillstånd skall lämna landet. Om vi som lagstiftare vill att människor skall re- spektera och efterleva våra lagar kan inte riksdagen medverka till att skapa förmåner för de människor som vägrar att följa lagen och myndigheternas beslut. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskot- tets hemställan och avslag på samtliga reservationer. 0708639889502 N 2010-01-01 00:00:00 187906 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0937/#anf114