2348712 GM0937 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:37 Onsdagen den 16 december 1998/99 37 1998-12-16 00:00:00 Invandrare och flyktingar m.m. 84E2E35D-AEDC-4CDD-88F2-D6CFBE89FE00 110 FANNY RIZELL (kd) kd Fru talman! Vi kristdemokrater menar att de hu- manistiska och kristna grundvärderingar som till stor del ligger bakom den demokratiska utvecklingen i Sverige skall vara grunden också för svensk migra- tionspolitik. Motivet till att vi skall föra en generös och tydlig migrationspolitik är i första hand moraliskt; Det är vår plikt att bistå människor i nöd, av respekt för alla människors lika värde. Under ekonomiskt bistra tider kan den goda viljan sättas på prov. Det är viktigt att vi politiker lyssnar till folkopinionen, men också att vi försöker påverka den genom att påminna om de värden den svenska demokratin bygger på. Ett av skälen till flykt är förtryck av minoriteter och folkgrupper. Det talas ibland om ekonomiska flyktingar. Det är till stor del människor som förföljs och diskrimineras därför att de tillhör en minoritet. Sverige borde mycket aktivt verka för att lagfästa minoritetsrättigheter införs i de länder som i dag tillhör de mest flyktinggenererande. Det finns grund för sådana rättigheter i många internationella kon- ventioner. Sverige kan inte föra en politik isolerat från andra länder. Därför har EU-samarbetet stor betydelse, och där bör Sverige verka för att EU-länderna inför en europeisk flyktingkonvention. Dessutom bör man arbeta för att rätten till asyl införs i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Vi motsätter oss en politik som leder till att fa- miljer splittras och förordar därför att utvisnings- och avvisningsbeslut som leder till familjesplittring skall inhiberas, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Den s.k. sista länken-bestämmelsen är borttagen, vilket vi motsatte oss. Vi vill gärna ha den tillbaka. Nu pågår en utredning som behandlar frågorna om den framtida asylprocessen. Vi anser det nödvändigt med föränd- ringar i asylprocessen om rättssäkerhet, humanitet och respekt för individers mänskliga rättigheter skall kunna upprätthållas. Invandrare bör åtnjuta samma valfrihet som övri- ga medborgare, ha rätt att bosätta sig var de vill, att lära sina barn sitt modersmål, starta egna skolor och utöva sin religion. Fru talman! Integrationsverket inrättades i juni 1998. Kristdemokraterna motsatte sig att myndighe- ten bildades. Vi har accepterat anslaget för 1999, men kommer nog att överväga alternativ för tiden därefter. Avtalen med enskilda kommuner om flykting- mottagning bör tas bort. Introduktionsersättning kan följa den nyanlände som en flyktingpeng. I stort sett skall de invandrarpolitiska åtgärderna begränsas. De kan gälla ungefär under de fem första åren i Sverige. Därefter bör den generella flyktingpolitiken gälla. Den skall också omfatta åtgärder till stöd för minori- tetsgruppers rätt att behålla och utveckla sin kultur enligt de internationella konventioner som Sverige ratificerat. Den absolut viktigaste integrationsfaktorn är en politik som ser till att arbetslösa får jobb. Vi är över- tygade om att förbättringar på arbetsmarknaden i stort ger jobb också i invandrartäta områden, att skattelätt- nader, förenklingar för den som vill starta företag och förändringar i arbetsrätten skulle få goda effekter. På en arbetsplats finns möjlighet att praktisera det nya språket, att lära sig det nya samhällets regler, att få vänner, att få ett socialt nätverk. Stat och kommun skall föregå med gott exempel genom att flytta myn- digheter och en del av sina verksamheter till invand- rartäta områden. Det skapar fler jobb i sig, och dess- utom kommer behovet av service att öka. I budgetpropositionen lägger regeringen stor vikt vid behovet av att motverka segregering och öka engagemanget i stora allmännyttiga bostadsområden. Risken finns att kontakterna mellan invandrare och svenskar blir få och att det svenska språket som sammanhållande länk försvagas. För att motverka detta krävs utveckling av nya metoder, ny kunskap. Jag har tidigare motionerat om att staten därför bör bidra till att Stiftelsen Cesam i Örebro ges möj- lighet att utvecklas till ett nationellt institut för lokal demokrati och social utveckling. Det är redan nu ett resursbank för kunskap och erfarenheter. Där finns ett nätverk mellan grupper som driver ett viktigt pionjä- rarbete. Därför stöder vi nu Inger Lundbergs motion. I en lyckad integrationspolitik finns också rätten att vara olik. Det finns behov av särskilda riktlinjer för minoritetspolitiken vad gäller språkliga och etnis- ka minoriteter. Deras rättigheter bör slås fast bl.a. för att få en likvärdig behandling i hela landet. 1997 presenterade Minoritetskommitten ett betänkande, Steg mot en minoritetspolitik. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med en proposition med utgångspunkt i betänkandet. Samer, sverigefinnar och zigenare har väntat länge nog. Fru talman! Kristdemokraterna står bakom reser- vationerna, men yrkar bara bifall till reservation nr 8. 0931369291903 N 2010-01-01 00:00:00 187902 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0937/#anf110