2348710 GM0935 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:35 Måndagen den 14 december 1998/99 35 1998-12-14 00:00:00 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1AA048C5-F7CD-46CC-AACE-C8B116D57274 1 ANNA ÅKERHIELM (m) m Fru talman! I betänkandet behandlas utgiftsområ- de 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning. Till detta har vi moderater fogat ett särskilt yttrande där vi kort presenterat vårt förslag till anslagsfördelning. Sammantaget föreslår vi en minskning av ramen med 156 miljoner kronor för 1999 och 87 miljoner kronor de två följande åren, innebärande en total ram för 1999 på drygt 1,5 miljarder. Jag skall här bara helt kort kommentera några om- råden av mer principiell karaktär: en ny riksrevi- sorsmyndighet, Nämnden för offentlig upphandling och en myndighet för kvalitetsutveckling och kom- petensförsörjning. Vi föreslår att Riksrevisionsverket och Riksda- gens revisorer sammanförs till en ny riksrevi- sorsmyndighet. Vår avsikt är att uppnå en mer fristå- ende granskning, som bättre motsvarar internationell vedertagen praxis. Sverige särskiljer sig i det avseen- det. Riksdagen har enligt grundlagen makten över statsfinanserna. Riksdagen har också att följa upp och utvärdera hur skattebetalarnas pengar förvaltas. Den statliga revisionen är eller borde vara en vik- tig del av denna kontroll. Men när det gäller just uppföljningen är riksdagens roll av, låt oss kalla det, tradition ganska svag. Sverige har valt en tudelad lösning för den statliga revisionen som avviker från vad som förekommer i andra länder: en mindre del ställd under riksdagen, Riksdagens revisorer, och en betydligt större del, Riksrevisionsverket, förvaltning- smyndigheten. Riksdagens revisorer som institution har en lång tid bakom sig, snart 200 år. Det är uppenbart att det har hänt mycket under de här åren. Statsförvaltningen och det allmännas uppgifter har genomgått stora förändringar, men verktygen, medlen, har inte påver- kats i någon större omfattning. I stället har successivt den större delen lagts på regeringens eget förvalt- ningsorgan - ett faktum som måste förvåna och inte heller anses lämpligt, inte minst ur ett medborgar- perspektiv, dvs. att ledningen för det största revision- sorganet utses av, får instruktioner av och beviljas anslag från samma organ som det är satt att granska. En av riksdagens främsta uppgifter är, som sagt, att utöva sin kontrollmakt. Det innebär också att riks- dagen måste förfoga över rätt verktyg för att leva upp till ett sådant uppdrag. Tillsammans med Folkpartiet och Kristdemokra- terna har vi tidigare gemensamt fört fram förslag till förändringar. Vi fullföljer nu förslaget genom att omfördela medel från Riksrevisionsverket och Riks- dagens revisorer till denna nya riksrevisorsmyndig- het. Fru talman! Nämnden för offentlig upphandling anser vi också skall avvecklas. Nämndens uppgift är att verka för att offentlig upphandling sker affärsmäs- sigt genom information och tillsyn. Nämndens resur- ser har genom åren till övervägande del använts till informationsverksamhet snarare än till nödvändig tillsyn av efterlevnaden av lagen. Det framgår enligt vår uppfattning att nämnden har haft svårt att hitta sin roll. Regeringen skriver också att det är svårt att överblicka vilken effekt verksamheten har haft. Vi konstaterar att frågan om offentlig upphandling är viktig och skall genomföras på ett effektivt och kor- rekt sätt. I motion Fi802 har vi utvecklat våra förslag på detta område. Vi vill bl.a. genom skärpta skrivningar i regleringsbreven och kompletterande lagstiftning tillgodose medborgarens berättigade krav på att of- fentliga tjänster sker till lägsta möjliga kostnad. Vi önskar dessutom att den föreslagna myndig- heten för kvalitetsutveckling och kompetensförsörj- ning inte bör inrättas. Flera myndigheter ägnar sig redan åt detta, och risken för dubbelarbete är uppen- bar. Det bör dessutom vara varje myndighets uppgift att utifrån sitt ansvarsområde se till att man har rätt bemanning och kompetens för att utvecklingsarbetet sker kontinuerligt och i de normala arbetsuppgifterna. Slutligen, fru talman, behandlas i betänkandet också några motioner om statistikfrågor, BNP-måttet och fördelningsstatistiken. I en motivreservation konstaterar vi att dagens system för nationalräken- skaper successivt har byggts upp under de senaste 50-60 åren. Räkenskaperna har också alltmer sam- ordnats mellan olika länder, t.ex. i FN:s och OECD:s regi. Sådan statistik är givetvis nödvändig som un- derlag för ekonomisk-politiska åtgärder och fråge- ställningar. Samtidigt kan vi också alla konstatera att det i de fall man försöker införa för många variabler blir det totala ohanterligt, oöverskådligt och av be- gränsad nytta. Risken med en sådan utveckling är att värdet av BNP-måttets ursprungliga roll som makro- ekonomiskt verktyg urholkas. Även när det gäller fördelningsstatistiken anser vi att det redan finns ett väl utvecklat statistiksystem. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reserva- tion 4, men jag står naturligtvis också bakom den gemensamma reservationen från moderaterna och kristdemokraterna. 0475634300704 N 2010-01-01 00:00:00 187449 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0935/#anf1