<anforande>
<dok_hangar_id>2348708</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0933</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:33 Torsdagen den 10 december</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>33</dok_nummer>
<dok_datum>1998-12-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Totalförsvarets budget för 1999 </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A76B9CB8-87BD-46EF-8D58-F1F551E1F748</anforande_id>
<anforande_nummer>196</anforande_nummer>
<talare>HENRIK LANDERHOLM (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Låt mig till försvarsministerns anfö-
rande göra en bemärkning och en mera allvarlig in-
vändning.
Bemärkningen handlar om invasionsförsvaret. För
att komplettera verklighetsbilden började denna in-
teckning redan i slutet av 80-talet då vi avskaffade
kustinvasionen som s.k. styrande angreppsfall. I 92
års försvarsbeslut skulle vi inte längre kunna försvara
oss i mer än en invasionsriktning. Sedan var det den
mer än ettåriga förberedelsetiden 1993 och den mer i
framtiden avlägsna avsikten att kunna försvara oss
mot en gammeldags storskalig invasion i försvarsbe-
sluten 1995 och 1996. Så gräsligt mycket kvar att
inteckna finns inte i det hänseendet.
Däremot tror jag inte att det finns något parti i
denna kammare som är motståndare till att skapa ett
modernt och allsidigt försvar med moderna och allsi-
diga militära medel som kan klara en mängd olika
utmaningar. Även invasionsförsvaret skall i en mer
avlägsen framtid långsiktigt vara dimensionerad för
det vi bestämmer oss för i dag.
Min mer allvarliga invändning gäller anslagsför-
ordningen. Jag tolkar försvarsministerns redovisning i
dag - tack för den - som ett konstaterande att materi-
elförsörjningen i Försvarsmakten de facto har
kraschlandat. Ett beställningsstopp kombinerat med
en total omprioritering av redan beställt materiel
under 1999 skulle kunna vara välavvägt om det hade
skett i avsevärt bättre tid, då möjligheten att avbe-
ställa en del materiel som vi inte ser något behov av i
framtiden de facto fanns. I dag ifrågasätter jag myck-
et kraftigt om det finns några ekonomiska möjligheter
att de facto avbeställa materiel 14 dagar före det år
under vilket leveranserna skall ske. Jag anser att det
här är oerhört allvarligt och innebär stora risker för
det internationella samarbete som försvarsministern
själv har gått i bräschen för, men också - och det är
särskilt viktigt att poängtera - för vår långsiktiga
försvarsindustriella kompetens.
Jag är rädd för - och det har diskussionen i dag
visat mig - att den kortsiktiga anslagskredit som
försvarsutskottets majoritets förslag innebär inte alls
räcker för att hantera problemen. Även det skulle jag
vilja ha försvarsministerns kommentar till.
</anforandetext>
<intressent_id>0838210948212</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>187202</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0933/#anf196</protokoll_url_www>
</anforande>
