2348707 GM0932 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:32 Onsdagen den 9 december 1998/99 32 1998-12-09 00:00:00 Beskattning av råtallolja EC6353DE-8BAF-4A90-89DD-7EC5CC2154A4 55 LISBETH STAAF- IGELSTRÖM (s) s Herr talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall på SkU:s hemställan i betänkande nr 7 samt avslag på de reservationer som fogats till betänkandet. Sedan en tid tillbaka pågår inom Regeringskansli- et en översyn av energibeskattningens framtida ut- formning. Till grund för denna ligger riksdagens beslut om energipolitikens inriktning, betänkanden som avlämnats av Skatteväxlingskommittén och Alternativbränsleutredningen samt EU- kommissionens förslag till direktiv på området. Man har också inom Regeringskansliet länge ar- betat med att finna en lösning när det gäller råtallol- jan, dvs. att man får en spärr mot eldning av den- samma. Skatteutskottet har även uttalat att någon form av spärr mot eldning av råtallolja måste tillska- pas. Nu föreslås en beskattning av densamma när den används för uppvärmning. Råtallolja är en biprodukt vid framställning av pappersmassa. Den är en värdefull råvara i kemisk industri, där man producerar produkter som utgör bindemedel i målarfärg, lim, tryckfärger, vägmarke- ringsfärger och såpa. Men man vet också i dag att råtalloljan kan vidareförädlas så att den kan användas inom livsmedelsbranschen och läkemedelsindustrin. Råtalloljan kan även användas som bränsle, och den ersätter då främst eldningsolja. Eftersom det inte tas ut någon skatt på biobränsle - dit råtalloljan räk- nas - har det blivit ekonomiskt fördelaktigt att bränna den. Detta har lett till att priserna på råtallolja har drivits upp, vilket drabbat den kemiska förädlingsin- dustrin som använder råtallolja som råvara. I skattelagstiftningen fanns tidigare en spärr mot eldning av råtallolja genom att den kompensation - den s.k. nioöringen - som värmeverken erhöll vid leverans av bioeldad värme till industrin förutsatte att råtalloljan inte användes i värmeverket. Syftet med nioöringen var att ytterligare öka utrymmet för an- vändningen av biobränsle i värmeverk. Sedan indust- rin börjat lägga om sin egen värmeproduktion för att få tillgång till nioöringen, ökade kostnaderna för kompensationssystemet lavinartat. Riksdagen avskaf- fade därför nioöringen och därmed också råtallol- jespärren den 1 september 1996. Sedan dess har det som sagt pågått ett arbete för att hitta en lösning på denna fråga, dvs. att man får en spärr mot eldning av råtallolja och utifrån detta så har regeringen nu föreslagit att energiskatt införs på rå- tallolja som används för uppvärmning. Från utskottsmajoriteten anser vi att det är viktigt att en råvara som råtallolja kan vidareförädlas i flera steg, i stället för att den används som bränsle. Det är ju vidareförädling som vi eftersträvar för att öka till- växten, för att få ett högt teknikkunnande och fler arbetstillfällen i vårt land. Det är också viktigt att energi- och koldioxidbeskattningen har en utformning som ger goda förutsättningar för den svenska indust- rin att konkurrera internationellt och som säkrar lön- samheten för investeringar i varuproduktionen i Sve- rige. Utifrån detta, herr talman, tillstyrker vi förslaget. Jag fick några frågor från moderaternas företräda- re Marietta de Pourbaix-Lundin. Hon ansåg att det förslag som vi lagt fram är den sämsta lösningen, eftersom det innebär en ny skatt. Det förstår jag att moderaterna tycker. Ni vill ju lösa alla problem med att sänka skatterna. Men vi har nu tittat på detta och anser att det är den bästa lösningen. Råtalloljan används i kemiska produkter, bl.a. i fabriken i Sandarne där man enbart har den produk- ten. Skogs- och massaindustrin däremot har möjlig- heter att hitta andra tekniska lösningar. Därför har vi prioriterat detta att man kan använda den inom den kemiska industrin och vidareförädla den. Moderaternas företrädare menade att det var en dålig konsekvensanalys och att tidigare talare hade sagt att man skall avvakta, för av tradition avvaktar vi utredningar och översyner. Det gör vi, men ibland finns det tillfällen då man måste ta itu med en fråga snabbare. Vi har ansett att det här är ett sådant tillfäl- le. Jag skulle vilja ställa några frågor till moderater- nas företrädare. Hon sade i sitt anförande att man vill ha en långsiktig lösning. Vilken långsiktig lösning eftersträvar ni? Sedan sade hon att vi i stället skulle ha någon annan kompensation, medan vi väntar på den långsiktiga lösningen. Då vill jag fråga: Hur skall den kompensationen utformas? Jag vill upprepa den fråga som Miljöpartiets före- trädare ställde. Ni förespråkar en sänkning av koldi- oxidskatten. Vad blir miljökonsekvenserna av den sänkningen? 0823142696709 N 2010-01-01 00:00:00 186973 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0932/#anf55