<anforande>
<dok_hangar_id>2348707</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0932</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:32 Onsdagen den 9 december</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>32</dok_nummer>
<dok_datum>1998-12-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag till Skatteförvaltningen och Tull- verket</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B3B781FB-38CF-4D06-A894-7F891124D737</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>CATHARINA HAGEN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Med anledning av skatteutskottets
betänkande om Skatteförvaltningen och Tullverket
vill jag belysa några områden där moderaterna har
reserverat sig. Det första området gäller tulltillägg.
Vi känner väl till att det på beskattningsområdet
finns en rad administrativa sanktioner för att straffa
företagen när de inte betalat in skatterna korrekt. På
samma sätt har även tullagen sanktioner i form av
tulltillägg och förseningsavgifter. Under den borger-
liga regeringen förändrades dessa regler om skatte-
och tulltillägg. Det var i första hand fråga om nya
eftergiftsgrunder för att undvika att orimliga tillägg
påfördes.
De förändrade eftergiftsgrunderna har emellertid
inte fått den effekt som vi då förväntade oss. Tull-
tillägg drabbar fortfarande företagen på ett sätt som
inte står i rimlig proportion till begången förseelse.
De situationer när tulltillägg tagits ut har nästan alltid
berott på felräkning eller skrivfel. Det har alltså näs-
tan uteslutande varit fråga om icke uppsåtliga fel i
tulldeklarationer. Sådana upprättats dessutom ofta
under stark tidspress. Dessutom utgår tulltillägg även
när korrekta uppgifter framgår av annat bifogat mate-
rial, och det måste ju sägas vara orimligt.
Om det skulle finnas anledning att misstänka att
det föreligger bedrägligt uppsåt från deklarantens sida
kommer självklart saken i ett annat läge. Då finns det
dock andra möjligheter att ställa honom eller henne
till svars.
Enligt vår mening bör man vara försiktig med att
behålla eller införa regler som upplevs som mycket
besvärande inte minst för de mindre företagen. Sveri-
ges inträde i EU har också inneburit att importörerna
fått en mängd nya regler att hålla ordning på. Dess-
utom har inlämningsfristen minskat från 15 till 9
dagar. Detta gör att de skäl som talar emot tulltilläg-
get som en sanktionsform om möjligt har blivit ännu
starkare.
Det är många partier som i dag säger sig vilja
skapa ett gott företagsklimat särskilt för småföreta-
gen. Då gäller det att i handling och inte bara i ord
också stå upp för det. Moderata samlingspartiet anser
därför att tulltilläggen bör avskaffas från den 1 janua-
ri 1999.
Det andra området jag vill ta upp i dag gäller för-
enklingar i regelverket inom tullområdet. I och med
vårt medlemskap i EU har Sverige förbundit sig att
harmonisera svenska regler med EU:s bestämmelser.
Detta har lett till en mer komplex lagstiftning än tidi-
gare, vilket har fått återverkningar för både tulladmi-
nistrationen och näringslivet.
Sverige har inom EU därför prioriterat en förenk-
ling av reglerna. På svenskt initiativ har EU uttalat att
förenklingar av regelverket är en högt prioriterad
uppgift, och för närvarande pågår i kommissionen
arbete med förenklingar i regelverket inom tulladmi-
nistrationen.
Skatteutskottet har genomfört en hearing med ge-
neraldirektören för Tullverket. Där framgick det klart
att Tullverkets attityd till näringslivet är mycket posi-
tiv och att verket arbetar för att åstadkomma enklare
tullhantering för svenska företag. Men även om Tull-
verket redan nu medverkar i detta arbete vill vi här i
riksdagen genom vår reservation ytterligare under-
stryka betydelsen av att detta arbete verkligen drivs
kraftfullt och så snabbt som möjligt.
Vi anser att Tullverket skall ha i uppdrag att utar-
beta förslag till genomgripande förenklingar av tull-
procedurerna inom EU. Reglerna för tullproceduren
bör förenklas i sådan omfattning att småföretag kan
klara sina tullärenden utan konsulthjälp. I avvaktan på
att det europeiska regelverket förenklas anser vi att
Sverige bör undvika mer långtgående anpassning av
de nationella reglerna än den gällande EU-rätten
kräver.
Ytterligare ett område vi vill ta upp i dag är
gränsproblematiken vid den svensk-finska gränsen i
norra Sverige. Fortfarande efter tre år i EU har inte de
nationella hindren för fri konkurrens undanröjts vad
gäller handeln med den s.k. rödmärkta finska oljan.
Min kollega Olle Lindström kommer i sitt anförande
att ta upp detta problem varför jag inte närmare berör
detta ämne nu.
Fru talman! För att vinna tid yrkar jag bara bifall
till reservation nr 1, men jag står naturligtvis bakom
moderaternas övriga reservationer.
</anforandetext>
<intressent_id>0387494457202</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>186919</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0932/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
