2348706 GM0931 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:31 Tisdagen den 8 december 1998/99 31 1998-12-08 00:00:00 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande B10E958B-330F-42E2-98E5-9182B0251FD7 132 YVONNE ÅNGSTRÖM (fp) fp Fru talman! Tillåt mig först att göra en personlig reflexion. Efter 23 år som stenograf känns det väldigt roligt att vara här som ledamot. Det känns som ett stort förtroende. Jag går så över till ärendet. Människan har i årtusenden haft som en av sina främsta uppgifter att skapa en god bostad åt sig själv och sin familj. Från början var det enkla hyddor som gav tak över huvudet; i dag bor vi i ofta mycket avan- cerade fastigheter med omfattande teknisk utrustning. För att utveckla vårt boende och vårt samhälle be- hövs hela tiden forskning - inte bara forskning om husen utan forskning om allt det byggande som utgör vårt samhälle. I ett av de brev som har kommit till bostadsutskottets ledamöter inför riksdagsbehand- lingen av budgetpropositionen anförs att mer än hälften av Sveriges kapital utgörs av byggnader och infrastruktur. Det är alltså ett enormt stort kapital som vi måste vårda och vidareutveckla. I budgetpropositionen har regeringen, såsom tidi- gare nämnts, föreslagit en minskning av anslaget till forskning inom byggsektorn från 164 till 64 miljoner kronor. I ett antal motioner har föreslagits att denna sänkning inte bör ske eller att den skall minskas. Från Folkpartiet har vi föreslagit att anslaget skall få vara oförändrat. Vi anser att byggforskningen och dess omfattning bör bedömas i anslutning till den byggpolitiska proposition som har aviserats. Vidare bör byggforskningsfrågorna ses i samband med övri- ga forskningsfrågor, vilka tas upp i betänkandet Forskning 2000. En neddragning av den storleksordning som rege- ringen har föreslagit skulle innebära att hundratals forskare förlorar sin finansiering. Det vore mycket olyckligt. En sådan neddragning skulle i stor ut- sträckning drabba utbildningen inom arkitektur, lant- mäteri samt väg- och vattenbyggnad, dvs. sådana utbildningar som har bygg- och fastighetsbranschen som avnämare. De som genomgår dessa utbildningar arbetar ofta med den aktiva samhällsplaneringen, och om kvaliteten i dessa utbildningar sänks riskerar givetvis vi i Sverige att hamna på efterkälken när det gäller utvecklingen av ett modernt samhälle. Jag vill här också något hänvisa till det som sades i kulturdebatten om arkitekturens betydelse för vår miljö och vikten av utvecklingen av de estetiska vär- dena. Detta hör enligt min mening i högsta grad ihop med byggforskning. Vid föredragning inför utskottet anförde en stats- sekreterare från Näringsdepartementet att branschen själv bör stå för en större andel av forskningsresur- serna än i dag och gjorde en jämförelse med medici- nindustrin. Jag tycker inte att en sådan jämförelse är relevant, bl.a. därför att forskningen inom byggandet i stor utsträckning gäller samhällsplanering, dvs. vår gemensamma egendom, medan t.ex. Astras forskning gäller de egna produkterna och bidrar till ökade in- komster för företaget. Jag vill citera några rader som Per Westlund, ord- förande i Byggbranschens utvecklingsfond, skrev i Dagens Industri den 28 januari i år: "Denna kommersiellt motiverade produktutveck- ling sker självfallet inom företagen i byggbranschen på samma sätt som i andra branscher, men den över- gripande forskningen kräver samverkan mellan stat och näringsliv. Denna roll bör staten fortsatt ha i byggbranschen precis som i andra industrisektorer. - - - I stället för en avveckling behöver den svenska byggforskningen en sammanhållen satsning för fram- tiden. Vi står inför stora utmaningar som fordrar forsk- ning och kunskapsutveckling. Regeringens satsning på ett ekologiskt uthålligt samhälle kräver omfattande insatser. - - - IT-utvecklingen kräver ett brett ge- mensamt agerande." Så långt Per Westlund. Efter intensiva diskussioner i bostadsutskottet har utskottets majoritet enats om att 50 miljoner bör till- föras byggforskningen utöver vad regeringen har föreslagit, detta för att säkra pågående projekt. Det är givetvis bra att den föreslagna minskningen halveras, men Folkpartiet har ändå uppfattningen att det inte borde ske någon minskning alls. Eftersom Folkparti- ets budgetyrkande har avslagits av en majoritet i riksdagen under förra veckan kommer jag dock inte att yrka bifall till folkpartimotionen utan har fogat ett särskilt yttrande till utskottets betänkande. Jag och Kerstin Heinemann har i en motion före- slagit att anslaget Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder skall ökas med 20 miljoner kronor. Före- komsten av radon utgör ett allvarligt hälsoproblem som staten inte kan undandra sig ansvaret för. Jag vill påpeka att de förbättrade bidragsvillkor som gällde under den borgerliga regeringen resulterade i att an- talet åtgärdade bostäder ökade. Vi anser alltså att bidraget åter bör ökas. Vidare har vi föreslagit att investeringsbidraget till bostäder för studenter skall utgå under den period som ursprungligen avsågs. Jag vädjar till regeringen att överväga en förlängning. När det gäller villkoren för stödet till fukt- och mögelskadade hus har ett enigt bostadsutskott före- slagit att regeringen skall överväga vilka regeländ- ringar som erfordras för att komma till rätta med nuvarande problem. Bostadsutskottet får senare ta ställning i den frågan när vi har fått det begärda be- slutsunderlaget från regeringen. År 1997 infördes betydande ändringar i reglerna för bostadsbidrag. Visserligen har det gått en kort tid sedan dess, men det har redan visat sig att systemet med preliminärt och slutligt bostadsbidrag slår hårt för vissa grupper - precis som tidigare talare har anfört. Vi anser alltså att det borde vara möjligt att pröva bostadsbidragen oftare än en gång per år. De kommunala bostadsföretagen har på senare år varit föremål för mycket diskussioner. Skillnaderna i synen på vem som skall bestämma beträffande de kommunala bostadsföretagen är ganska omfattande. Vi har från Folkpartiet i en reservation tillsammans med kd och Centern anfört att vi är av den bestämda uppfattningen att det är kommunerna själva, inte regeringen, som skall besluta om de kommunala bostadsföretagen. Jag yrkar bifall till reservation 7. Folkpartiet anser att den nödvändiga minskningen av bostadssubventionerna har ökat behovet av ett speciellt bosparsystem. Vi anser att det individuella pensionssparandet bör kunna modifieras så att det kan kombineras med ett bosparande som skall kunna användas för förvärv av egen bostad. Vi har ju olika behov under olika skeden i livet, och för många yngre människor skulle ett pensions- och bosparande, kom- binerat med en lånemöjlighet, vara till god hjälp. Enligt vårt förslag skall eventuella lånade medel vara återbetalade innan pensionen börjar utgå. Jag yrkar bifall till Folkpartiets reservation 17. Till sist vill jag instämma i den kritik som många har framfört mot att vi inte har en speciell bostadsmi- nister i regeringen. Jag anser att det skulle vara väl- digt bra om vi hade det. 0203071331400 N 2010-01-01 00:00:00 186860 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0931/#anf132