2348704 GM0929 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:29 Fredagen den 4 december 1998/99 29 1998-12-04 00:00:00 Stärkt patientinflytande m.m. 2A296A57-C9CB-444B-A58B-2621D42A785D 7 LARS GUSTAFSSON (kd) kd Fru talman! Det är första gången jag står i den här talarstolen. Det skall bli intressant, om jag får stå här fler gånger. Av debatten här är det uppenbart att man kan närma sig de här frågorna från helt olika håll. Synen på patientens ställning och inflytande bott- nar djupast i synen på människan. De slutsatser som man kommer till i sakfrågor emanerar från vilken grundsyn man har på den enskilda människan. Vi kristdemokrater hävdar varje människas unika värde oavsett ålder, kön eller övrig status. Detta inne- bär att vi fäster stor vikt vid respekten för den enskil- da människan och hennes behov - därav vår uppfatt- ning i frågor som rör patientens inflytande och ställ- ning. Patienten måste stå i centrum för varje beslut. Patientens vilja skall ha en central roll, så att denna i möjligaste mån får vara med och bestämma om ut- formningen av vården. Respekten för den enskilde skall genomsyra beslutsfattandet kring patientens ställning och inflytande. Vi anser att det behövs en förändring av vårdpers- pektivet så att vården utformas efter människans behov, inte organisationen eller huvudmannen. Sjuk- vården är till för människan och inte tvärtom, som man lätt kan tro. Hänsyn måste tas till den enskildes önskemål vad gäller både vård och behandling samt var man skall bo under behandlingstiden. Vid val av läkare i primärvården skall man ha rätt att själv välja, även om läkaren finns utanför det egna hemlänet. När man blir sjuk är det synnerligen viktigt att kunna vända sig till någon som man har fullt förtroende för. En familj skall kunna ha en och samma läkare i privat eller offentlig regi. Vid vissa tillfällen uppstår en låsning i kontakten mellan patient och läkare. En brist på förtroende kan utvecklas. En förnyad bedömning är därför en rättig- het som kan hjälpa patienten att komma vidare. Vi delar inte regeringens uppfattning om nödvändighe- ten av begränsningar på detta område. Det finns ingen anledning att behålla remisstvånget, även för en pati- ent som vill söka vård på en privat specialistmottag- ning. Det är viktigt att förslaget om patientnämnder ge- nomförs, vilket vi också har motionerat om. Avgö- rande för förtroendet för nämnderna blir hur dessa kommer att utformas. Detta ansvar kommer nu att åläggas kommuner och landsting, så att nämndernas oberoende ställning inte blir ifrågasatt. Det finns inga vinnare i vårdköer, bara förlorare. Sedan den tidigare vårdgarantin avskaffades har vårdköerna kraftigt ökat. På flera håll i landet är vän- tetiden för tämligen enkla operationer upp till ett år, ibland ännu längre. Detta är inte acceptabelt. Det måste fastställas definierade mål i form av en ny vårdgaranti, som enligt vår uppfattning tar sin utgångspunkt i Prioriteringsutredningens allmänt omfattade slutsatser. Den för varje tillfälle aktuella kösituationen skall inte i sig avgöra inriktning och prioritering, utan det skall vårdbehoven. Patienter med störst vårdbehov skall inte behöva stå tillbaka för patienter med lätt diagnostiserade och behandlingsba- ra sjukdomar. Kortade vårdköer innebär en vinst för både samhället och individen, vilket ökar motivatio- nen för en vårdgaranti. Diskussioner kring sjukvård fixeras ofta vid eko- nomi och teknisk utrustning. De immateriella värdena hamnar lätt vid sidan om i debatten. Frågor som be- mötande, kompetent personal, tid för patienten och anhörigvård har stor betydelse för den sjuke. Andra exempel är klara besked, information, tilltro och trygghet. I samtal kring patientens ställning och in- flytande bör dessa frågor lyftas fram tydligare. An- knytande frågor, som värdighetsgaranti och tillgäng- lighet, borde vävas in i sammanhanget som en natur- lig del. Vårdpersonalen har här en nyckelroll som inte kan överskattas. För att bedriva sjukvård i nivå med de ökade be- hoven fordras resurser. Tillräckliga resurser till kommuner och landsting är en förutsättning för stär- kandet av patientens ställning, så att valet av behand- lingsform verkligen kan bli en realitet. Under många år har flertalet landsting tvingats till neddragningar, bl.a. på grund av minskade statsbidrag och vikande skatteunderlag, vilket i sin tur har drabbat patienterna. Detta gäller både akut- och långtidsvård. Detta får inte fortsätta. De kommande åren kommer det ökande trycket av antalet äldre att medföra ett ökat antal äldre patienter med betydligt större vårdbehov. Till detta fordras ökade resurser. Det bör finnas en läkare med geriatrisk kompetens knuten till varje sjukhem och hemsjukvårdspatient. Vi kristdemokrater vill betona respekten för den enskilde och dennes vilja och behov. Det är utifrån detta vi har lagt fram våra förslag och ställt oss bak- om de reservationer som finns. Slutligen, fru talman, vill jag yrka bifall till reser- vation 3 under mom. 2. Vi står givetvis bakom våra övriga reservationer, men för tids vinnande avstår vi från bifallsyrkanden på dessa punkter. 0534056896314 N 2010-01-01 00:00:00 186633 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0929/#anf7