<anforande>
<dok_hangar_id>2348704</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0929</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:29 Fredagen den 4 december</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>29</dok_nummer>
<dok_datum>1998-12-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Stärkt patientinflytande m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>44161CE7-B421-4577-A437-A31053CA1258</anforande_id>
<anforande_nummer>21</anforande_nummer>
<talare>CONNY ÖHMAN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det första som Leif Carlson tar upp
förstår jag inte riktigt vad han menar med. Det är väl
ingen som hindrar någon att i dag välja mellan att gå
till landstingets vårdcentral, att gå till någon
vårdcentral som drivs via avtal eller att gå till en
privatpraktiserande läkare. Såvitt jag vet finns det
inga regler som inskränker den enskilde medborga-
rens möjlighet att välja mellan det utbud som finns.
Jag förstår därför inte vad Leif Carlson menade med
det som han inledde sitt inlägg med.
Vad som är modern vårdpolitik eller inte, Leif
Carlson, avgör faktiskt väljarna i val. Alla undersök-
ningar som jag har sett hittills om väljarnas uppfatt-
ning om sjukvårdspolitik visar att det är den social-
demokratiska vårdpolitiken som ligger i topp. Det tror
jag bl.a. beror på att vi faktiskt vågar säga att resur-
serna har stor betydelse för möjligheten att ge vård.
Här i Stockholm har ju Leif Carlsons partivänner
valt en annan linje när det gäller resurserna till vår-
den. Om några år får väl väljarna återigen möjlighet
att avgöra vem som för den modernaste och riktigaste
vårdpolitiken.
</anforandetext>
<intressent_id>0368245926011</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>186647</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0929/#anf21</protokoll_url_www>
</anforande>
