2348699 GM0924 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:24 Fredagen den 27 november 1998/99 24 1998-11-27 00:00:00 Svar på interpellation 1998/99:18 om en samlad familje- och boendepolitik interpellationsdebatt 0E4B82E6-BED2-4047-9914-4B9F2B303AF0 35 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd) kd Fru talman! Jag tycker att svaret är positivt i den meningen att det framhåller barnens situation. Jag tycker också att det är positivt att 65 % inte berördes av förändringen av bostadsbidragen, för där måste vi givetvis satsa. Men jag tycker att ni socialdemokrater missar val- friheten. Trygghet och valfrihet i boendet är viktigt i Kristdemokraternas familjepolitik. Familjer som har frihet att välja den boendeform som passar dem bäst skapar också bäst den boendemiljö som främjar en harmonisk uppväxt för barn och ungdomar. I svaret framhåller statsrådet Maj-Inger Klingvall såväl familjepolitiken som bostadspolitiken som integrerade delar av den allmänna ekonomiska politi- ken. Det är bl.a. detta jag reagerar mot. Familje- och boendefrågor diskuteras inte som högprioriterade valfrihetsområden utan som integrerade delar i en allmän politik. Möjligheten till valfrihet för det svenska folket riskerar i dag att försvinna i diskussio- ner om ett allmänt, generellt välfärdsbegrepp. Föräldrar behöver mer tid för barnen. Äldre behö- ver få känna värdighet och att de betraktas med och respekt. Den enskildes rörelseutrymme måste tillgo- doses. Vi kan inte tillåta oss att bli brickor i ett gene- rellt välfärdssystem. Det gamla uttrycket "mitt hem är min borg" säger väldigt mycket. Med tanke på alla ekonomiskt utstraf- fade personer blir det nya uttrycket för många i dag "mitt hem är min sorg". Det är detta jag reagerar emot. Familj, boende och konsumtion är nära förknip- pade områden. Jag tycker att regeringen kunde se på hur man i arbetar i Norge. Där har man en familjemi- nister som bevakar familjens intressen, och där kan också barnen föra sin talan. När jag skrev den här interpellationen reagerade jag också emot att statsminister Göran Persson över huvud taget inte nämnde familjen i sin regeringsför- klaring. Jag är orolig för att han vill splittra upp grundförutsättningarna för familjen. Sverige har Europas högsta boendekostnader. Familjer måste ha höga inkomster för att över huvud taget få möjlighet att skaffa villa. Statsministern vill också beskatta villorna hårdare än andra boendefor- mer. Många bostadsrättsföreningar går i konkurs eller måste rekonstrueras, och flera kommunala bostads- bolag har det ekonomiskt svårt. Jag tänker också på ungdomarnas situation. Vi har fått en puckel av s.k. mambor, ungdomar som av ekonomiska skäl inte har kunnat flytta hemifrån eller - än värre - av ekonomiska skäl måst återvända hem. Vi behöver stimulera ett ökat bosparande. Inte minst på bostadsområdet bidrar eget sparande till stabilitet såväl för samhället som för ungdomars möjligheter att skaffa egen bostad. Socialförsäkringsministern citerar statsminister Göran Persson, som i svar på en fråga har uttalat att bostadspolitiken skall vara en social rättighet. Men det är den ju inte för alla. Jag tycker att det är ovär- digt att i ett välfärdsland acceptera att en stor grupp människor är bostadslösa, varav ett stort antal också är hemlösa. Uteliggare börjar bli en allt vanligare syn även utanför storstäderna. Därför vill jag också fråga: Vad avser ministern att göra åt boendekostnaderna? Vem är den egentliga bostadsministern? Är det ministern med ansvar för plan- och byggområdet? Är det ministern med ansvar för bostadsfinansiering? Eller är det ministern med ansvar för bostadssociala frågor? 0191823608408 N 2010-01-01 00:00:00 186242 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0924/#anf35