<anforande>
<dok_hangar_id>2348698</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0923</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:23 Torsdagen den 26 november</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>23</dok_nummer>
<dok_datum>1998-11-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kriminalisering av främjande av delta- gande i lotterier som anordnas utom landet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C1FE80AA-F2EE-47DB-8949-FA40F7E7F1A1</anforande_id>
<anforande_nummer>204</anforande_nummer>
<talare>DAN KIHLSTRÖM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Svenskarna är ett spelande folk, och
jag menar i detta sammanhang lotterier, bingo, tips
m.m. Prognoser pekar på att omsättningen på den
svenska spel- och lotterimarknaden kommer att uppgå
till ca 29 miljarder kronor i år. Det innebär att vi
svenskar använder 2 ½-3 % av våra disponibla in-
komster till lotter och spel. Om vi räknar alla över 16
år handlar det om ca 4 000 kr per person och år.
Självfallet är det spänningen och hoppet om stor-
vinsten som är drivkraften, men jag tror att det också
handlar om en vetskap om att inkomsterna går till
nyttiga ändamål.
Vi har ju en viktig princip när det gäller lotterier i
vårt land, och det är principen att inkomsterna från
lotterier i huvudsak skall tillfalla allmänna och all-
männyttiga ändamål. Enligt Lotteriinspektionens
rapport Spelmarknaden 1996 uppgick inkomsterna
under 1996 till 5 miljarder kronor för det allmänna, 2
miljarder kronor för folkrörelserna och 1 miljard
kronor för hästsporten. Vi kristdemokrater anser att
detta är en god princip och att den skall värnas.
Spel och lotterier är en viktig och stor källa till fi-
nansiering för ideella föreningar. Låt mig tillägga att
intäkterna från de spel och lotterier som arrangeras av
folkrörelserna främst går till barn och ungdomar som
är verksamma i ideella föreningar runt om i landet.
Folkrörelserna behöver alltså få möjlighet att även i
fortsättningen vara en stark aktör på den svenska
spelmarknaden. Om vi öppnar för andra aktörer med
andra motiv kommer detta att få återverkningar på de
principer som vi hittills har haft när det gäller lotteri-
inkomster.
Man kan ju också spekulera i om spelmarknaden
kan öka ytterligare och därmed skapa utrymme för
både inkomster till allmännyttiga ändamål och in-
komster till andra intressen. Det troliga är väl att den
inte gör det i någon större utsträckning, och då är det
ju ett nationellt intresse att t.ex. våra folkrörelsers
andel inte minskas genom konkurrens från t.ex.
oseriösa utländska lotterier.
Lotterier och spel kan alltså ge stora inkomster,
som jag beskrev i min inledning. Här finns en mark-
nad för oseriösa anordnare som på lotterideltagarnas
bekostnad och på ett bedrägligt tillvägagångssätt
berikar sig själva.
Precis som tidigare har nämnts här finns det en
baksida med den omfattande spel- och lotteriverk-
samheten som vi har i landet. Jag har själv träffat på
människor som är spelberoende och vet därför vilket
elände som de har. Vi kristdemokrater har aktivt
medverkat till att forskning och andra insatser skett
när det gäller just spelberoende. Det är därför viktigt
att samhället har en möjlighet att utöva en ordentlig
kontroll och tillsyn över lotteriverksamheten i landet.
Det är därför som vi nu har fått ett förslag om att
lotterilagen skall ändras så att främjande av deltagan-
de i ett utom landet anordnat lotteri åter skall krimi-
naliseras i huvudsak på det sätt som var fallet fram till
den 1 januari 1995, då den nya lotterilagen trädde i
kraft.
Det finns synpunkter på att regeringens förslag till
kriminalisering inte skulle överensstämma med gäl-
lande EG-rätt. Vi börjar nu bli vana vid att det mesta
som vi debatterar och beslutar skall ha ett EU-
perspektiv. Ibland tror jag att vi tar i för mycket och
är mer EU-inriktade och EU-anpassade än andra EU-
länder. Den föreslagna regleringen, menar jag, är
förenlig med EG-rätten. Motsvarande lagar när det
gäller lotterier finns i många av EU-länderna. Obser-
vera att det i dag inte finns något gemensamt regel-
verk inom EU. Det finns alltså utrymme för nationell
reglering på området. Det finns också prövade fall i
EG-domstolen. Där har uttalats att nationella myn-
digheter ges möjlighet till styrning och reglering av
lotteri- och spelverksamhet.
Det finns också berättigade synpunkter på den
snabba behandlingen av frågan som bl.a. handlar om
att man skall invänta Lotterilagsutredningen. Men
just nu är ett antal etableringar på gång. Senast här-
omdagen kunde vi t.ex. läsa i tidningarna hur book-
makingföretag planerar att etablera sig i Sverige.
Därför är det nödvändigt med en snabb reglering för
att hindra en oönskad utveckling som senare är svår
att hejda.
Slutligen vill jag säga att det naturligtvis finns all
anledning att följa utvecklingen i fråga om spel och
lotter. Detta gäller inte minst den snabba utvecklingen
beträffande Internetspel. Jag utgår ifrån att den utred-
ning som pågår speciellt analyserar detta.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i kul-
turutskottets betänkande KrU2.
</anforandetext>
<intressent_id>0338278373318</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>186199</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0923/#anf204</protokoll_url_www>
</anforande>
