<anforande>
<dok_hangar_id>2348697</dok_hangar_id>
<dok_id>GM0922</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:22 Onsdagen den 25 november</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>22</dok_nummer>
<dok_datum>1998-11-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riksbankens ställning (vilande grundlags- förslag och följdlagstiftning) (prop. 1997/98:40)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>52FC7D63-34EB-4C97-92F6-83D19009FC88</anforande_id>
<anforande_nummer>53</anforande_nummer>
<talare>BENGT-OLA RYTTAR (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag fläktar inte på egen hand, inte på
något vis. Jag känner ett väldigt starkt stöd för den
uppfattning som jag för fram, inte primärt i detta hus
men i andra hus och i andra forum.
För mig som socialdemokrat är det absolut ingen
skam att erkänna att rätten till arbete går före detta
med att inflationsmålet skall vara överordnat allting
annat. Denna konstruktion innebär ju en tvångströja
på politiken. Det är det som den gör.
</anforandetext>
<intressent_id>04671560703</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>185838</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0922/#anf53</protokoll_url_www>
</anforande>
