2348697 GM0922 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:22 Onsdagen den 25 november 1998/99 22 1998-11-25 00:00:00 Godtrosförvärv 7AE97384-3C0C-4BF5-8CB4-12D1E70D035F 106 TANJA LINDERBORG (v) v Fru talman! I det här betänkandet behandlar lagut- skottet regeringens proposition om godtrosförvärv. Regeringen föreslår att det i framtiden inte längre skall vara möjligt att köpa stöldgods i god tro. Därför kommer regeringen att inom kort tillsätta en utred- ning med uppdrag att ta fram ett lagförslag med just den innebörden. Men i avvaktan på utredningsförsla- get föreslås att kraven på godtrosförvärv av lösöre skärps. Vidare föreslås att den målsägande som gjort anspråk på beslagtagen egendom skall få tre veckor på sig för att säkerställa sin rätt innan beslaget hävs. Det här lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 janua- ri nästa år. Jag konstaterar att ett enigt utskott ansluter sig till regeringens förslag. Vi delar regeringens uppfattning att det är angeläget att göra förändringar som försvå- rar handeln med stöldgods. Däremot är kristdemo- kraterna, moderaterna och Folkpartiets ledamöter i utskottet mer otåliga än vad majoriteten är. De kräver att regeringen skall återkomma till riksdagen med lagförslag senast den 1 juli nästa år. Reservanterna anser nämligen att det rent lagtekniskt inte behöver vara så komplicerat att få fram ett sådant förslag. Jag vill först erinra kammarens ledamöter om att den princip som nu råder för godtrosförvärv är myck- et gammal. När vi nu står i begrepp att ändra princip krävs tid till såväl eftertanke som reflexion. Jag skall ge ett exempel på vad jag menar. Nuvarande godtrosförvärvslag ställer relativt höga krav för att någon skall anses vara i god tro. Om den ursprunglige ägaren hävdar att någon har sålt en vara utan att ha rätt till det är det alltså jag som köpare som måste redogöra för hur det gick till när jag köpte den. Dessutom måste jag göra det sannolikt att om- ständigheterna var sådana att jag borde ha insett att säljaren inte hade rätt att förfoga över varan. Vi har alla nyligen läst Svensk handels rapport om att det förekommer rätt omfattande stölder hos grossister och att de här varorna sedan återfinns i olika kvartersbuti- ker. Men om jag går in i min kvartersbutik och köper en chokladkaka utgår jag naturligtvis från att den ursprungligen inte är stulen. Jag handlar alltså i god tro. Eller så ser jag en annons i en tidning. Det är en privatperson som vill sälja en skinnsoffa på grund av en skilsmässa. Personen i fråga behöver snabbt peng- ar och har egentligen aldrig gillat soffan något vidare. Och så har kvittot förkommit av någon anledning. De här omständigheterna är högst trovärdiga. Jag har alltså ingen som helst anledning att betvivla att soffan inte skulle vara stulen. Jag handlar alltså i god tro. Med det förslag som nu alla partier ställer sig bakom är det i framtiden över huvud taget inte möj- ligt att handla i god tro när det gäller stöldgods. Jag är övertygad om att kammarens ledamöter inser att det finns svåra gränsdragningsproblem. Därför behövs en mycket noggrann analys utifrån de problem som jag nyss berört och som ju bara är några av de svåra gränsdragningsproblem som vi står inför när vi skall stifta en ny lag. Jag utgår självfallet från att regering- en inte tar längre tid på sig än nödvändigt. Men att tro att det går att fixa fram ett lagförslag till senast den 1 juli tycker jag vittnar om att reservanterna inte tar problemet på allvar. Jag är särskilt förvånad över att en så lagklok person som Rolf Åbjörnsson faktiskt tror att det är möjligt. Med detta inlägg vill jag yrka bifall till lagutskot- tets hemställan och avslag på samtliga reservationer. 0489462966700 N 2010-01-01 00:00:00 185891 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM0922/#anf106