<anforande>
<dok_hangar_id>2348786</dok_hangar_id>
<dok_id>GM09111</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:111 Onsdagen den 16 juni</dok_titel>
<dok_rm>1998/99</dok_rm>
<dok_nummer>111</dok_nummer>
<dok_datum>1999-06-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Partiledardebatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>partiledardebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>54D87AC0-2719-430D-ABB9-EAE50439ECD4</anforande_id>
<anforande_nummer>5</anforande_nummer>
<talare>LARS TOBISSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Problemet med det som Birger
Schlaug kallar för grön skatteväxling är att vi redan
har genomfört det ena ledet, nämligen att höja skat-
terna på olika miljöstörningar. Vi har de högsta skat-
terna i den vägen över huvud taget. Därför har vi
genomfört det ena ledet.
Det andra ledet, att sänka skatter på inkomster och
på arbete, återstår. Det har inte Birger Schlaug visat
något som helst intresse för. Skulle han fortsätta att
höja skatterna på miljöstörande verksamhet skulle det
bara innebära att skatterna avtog därför att den eko-
nomiska aktiviteten i landet avtog och vi skulle inte
få något utrymme för de skattesänkningar på arbete
som är nödvändiga för att komma vidare i vår eko-
nomiska utveckling.
Det är här vi skiljer oss. Vi menar att vi måste
sänka skatteuttaget generellt och särskilt på arbete för
att kunna få en utveckling där vi har resurser att för-
dela till t.ex. skola, vård och omsorg i kommunerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0245320188502</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>196832</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09111/#anf5</protokoll_url_www>
</anforande>
