2348784 GM09109 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:109 Måndagen den 14 juni 1998/99 109 1999-06-14 00:00:00 Utvecklingen inom den kommunala sek- torn 7244F865-579C-4C0B-9A16-7B18222AEED7 272 KARIN PILSÄTER (fp) fp Fru talman! Vi har ägnat hela denna dag och kommer att ägna en liten stund till åt att diskutera olika aspekter på den kommunala ekonomin och den kommunala verksamheten. Jag tycker att de tre långa debatter som vi haft i dag, först om bostadsföretagen, sedan om skatteutjämningssystemen och den debatt som vi har just nu, visar på sambandet mellan de olika delarna av den kommunala verksamheten, men också att hanteringen av de kommunala bolagen löper som en röd tråd. Jag skulle vilja särskilt påpeka att man i skrivelsen nämner att det fortfarande 1997 fanns över 1 500 majoritetsägda kommunala bolag och att kommunerna har ett borgensåtagande mot sina bolag, 220 miljarder kronor utöver de olika typer av underskott som man går in och täcker och de andra nackdelar som det finns vad gäller illojal konkurrens, bristande insyn. Jag tycker att för varje gång vi dis- kuterar en fråga som har med den kommunala sektorn att göra så kommer man in på de kommunala bola- gen. För mig är det fullkomligt obegripligt hur soci- aldemokraterna så styvnackat kan hålla fast vid att kommunala bolag skall man bedriva verksamhet i. När det gäller bostadsföretagen vill man göra allt för att hindra kommunerna från att avveckla de bolagen eller se till att de ägs i annan form. Däremot när det gäller sjukvård får vi höra att det är precis raka mot- satsen. Då vill man gå in och styra så att kommuner- na, om de vill det, inte skall bedriva sin sjukvård i kommunala bolag. Förutom att vi tycker att bolags- formen som sådan är mycket olämplig för kommunal drift - man konkurrerar i många fall på ett dåligt sätt med andra företag, att man inte använder skattebeta- larnas pengar på det bästa sättet - blir man också väldigt förvånad över synen på det kommunala själv- styret och närhetsprincipen. Vi har i reservation nr 1 föreslagit att man skall vara tydligare på att redovisa den totala kommunala sektorns storlek och göra det utöver den standardre- dovisning som är hämtad ur nationalräkenskaperna på ett sådant sätt att det verkligen fullt ut blir tydligt. Den andra reservationen gäller de kommunala skattetvisterna, där Lennart Hedquist tidigare här har refererat på ett bra sätt vad det är vi anser att man behöver komma fram med. Det är egentligen helt orimligt att kommunerna först på ett enligt mitt sätt att se det helt felaktigt sätt bedriver kommunal verk- samhet i bolagsform och sedan, för att komma undan de effekter som bolagsformen medför, nämligen beskattning, skall komma runt det en gång till i stället för att återgå till att bedriva det på normalt kommu- nalt sätt. Fru talman! Det finns en mängd andra saker som vi tycker är intressanta som redovisas i den här skri- velsen och som väl passar att diskuteras, men timmen är sen. Jag vill bara notera att den utlovade vårdga- rantin inte hålls och att den har försämrats från perio- den strax före valet till perioden strax efter valet. Jag noterar att det inom äldreomsorgen är färre som får hjälp nu än vad det var för fem år sedan. Det är alltså färre som får hjälp nu än under den borgerliga tiden. Men hjälpbehoven har knappast minskat. Jag noterar att Handikappombudsmannen anser att det finns mycket stora brister när det gäller handikappstödet och att stödet enligt LSS har blivit svårare att få. Det står att funktionshindrade personers möjlighet att få individuellt anpassat stöd i en lämplig boendeform och kvaliteten på det individuella stödet till bostaden har utvecklats negativt. Det finns en rad sådana här försämringar som har hänt under åren och som jag tycker är ett ganska bra bevis på vad som händer när man inte använder skat- tebetalarnas pengar på det effektivaste och bästa sättet, när man inte ser till att fokusera det som är kommunernas huvuduppgifter utan tittar bredvid målet och ägnar sig åt annat. Det här tycker jag är mycket allvarligt. Därför tycker jag att det skulle ha varit bra om man i den här skrivelsen hade varit be- redd att redovisa ytterligare ett antal saker som vi har motionerat om tidigare år men inte fått något gehör för, t.ex. hur långa köer det är till olika typer av äld- reboende, hur långa köer det är till barnomsorgen. I skrivelsen står det bara att man i princip upprätthåller barnomsorgsgarantin. Men för de familjer som får stå i dagiskö kanske både ett halvår och ett år är det be- skedet att man i princip inte har några köer inte någon direkt tröst. Jag noterar också i skrivelsen att det var färre so- cialbidragshushåll på den borgerliga tiden. Det här är inte bara någonting som kostar pengar utan en mycket oroande utveckling för enskilda individer, eftersom socialbidragsberoendet innebär att man är utestängd från väldigt mycket i samhället och att man fastnar i fattigdomsfällor. Skolans utveckling är verkligen inte någonting som man heller blir speciellt glad av att se. Det är en förfärande hög andel som inte blir godkända på det individuella programmet. Det är en mycket hög andel som går på det individuella programmet i gymnasiet. Det här är sådant som mycket tydligt visar på behovet av att gå vidare med gymnasiereformen och avveckla en hel del av de regler som tidigare införts. Fru talman! Det finns väldigt mycket som man hade velat säga där skrivelsens redovisning, tycker jag, ger väldigt starka belägg för många av de förslag till förändringar som vi liberaler driver. Jag står gi- vetvis bakom alla reservationer i betänkandet, men jag avstår från att yrka bifall till någon. 0101299073819 N 2010-01-01 00:00:00 196543 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09109/#anf272