2348784 GM09109 Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:109 Måndagen den 14 juni 1998/99 109 1999-06-14 00:00:00 Utvecklingen inom den kommunala sek- torn 9B2BAC60-7B18-4EC5-84A5-3C634C1D5CF7 270 PER LANDGREN (kd) kd Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1. Nu skulle jag kunna gå igenom område efter om- råde, men det gör jag inte. Jag stannar vid rättsord- ningen och den kommunala självstyrelsen. Konstitutionen innehåller grundläggande regler för bl.a. statens befogenheter och verksamhetsformer. Det finns en hierarki, som innebär att all övrig lag- stiftning skall utövas i enlighet med konstitutionen. Vi har principer om den kommunala självstyrelsen, lokaliseringsprincipen, beskattningsrätten och var den kommunala verksamheten skall utföras. Vi har också inom EU en central maktfördelningsprincip som kallas för subsidiaritetsprincipen. Jag lägger gärna ut orden vid ett senare tillfälle. Under min korta tid i riksdagen har jag slagits av att man i ett antal propositioner inte tycks ta hänsyn till dessa konstitutionella principer som jag nyss nämnde. De tycks kunna åsidosättas när det behövs. Såväl Landstingsförbundet som Kommunförbundet kämpar för sina självstyrelsenivåer. I Kommunför- bundets verksamhetsplan för 1999-2003 läser vi följande citat: "Det är statsmakterna som sätter ramarna för den kommunala självstyrelsen. Regeringsformen under- stryker i sin första paragraf självstyrelsens betydelse för den svenska demokratin. Ändå är insikten om denna betydelse ibland ganska klen." Sedan fortsätter skriften, som Ilmar Reepalu skri- vit förordet till, med att beklaga hur självstyrelsen har beskurits under de senaste åren. Det låg en bred enig- het bakom detta. Socialdemokraterna - det statsbärande partiet - bör rimligtvis nu eller vid annat tillfälle principiellt försvara sitt och regeringens agerande. Förmodligen har det med den rättsfilosofiska grundsynen att göra. Jag tycker mig ibland kunna skönja en tämligen pragmatisk s.k. rättspositivistisk inställning, dvs. att om den politiska viljan hindras av t.ex. konstitutionen är det snarare konstitutionen som är problemet än viljeinriktningen. Trots principerna, dvs. det som är grundläggande och det som skall värna rättssäkerhe- ten, vill ni gå dem emot. Det leder förklarligtvis till en rättsosäkerhet. Det är därför vi driver krav om en starkare rättskultur med en författningsdomstol m.m. I våra reservationer yrkar vi bifall till kända ståndpunkter som att långsiktiga tillväxtförutsättning- ar kräver ett bättre företagsklimat. Vidare gäller det lägre skatter för låg- och medelinkomsttagare, om vårdnadsbidrag, om rättvisa inom barnomsorgen, om en rekonstruktion av sjukvården med en kraftig suc- cessiv ökning av antalet vårdplatser, om fler lärare i skolan osv. Nu prioriterar jag och ber Jörgen Andersson be- svara några av mina tidigare bekymrade reflexioner. Jag har också en fråga om maxtaxan. Vad är avsikter- na med maxtaxan på daghem? Den kan tolkas som ett ingrepp riktat mot den kommunala självstyrelsen. Finns det någon avsikt att i framtiden göra förskola och/eller daghem till obligatoriska delar av den kommunala servicen? Man kan ju ana något. Det finns tillfälle att klarlägga detta. 0363608290410 N 2010-01-01 00:00:00 196541 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GM09109/#anf270